Tomma slagord för att locka S-väljare

Replik från Moderaterna om krisen i svenska skolan

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: FREDRIK WENNERLUND
I riksdagen har vi presenterat flera förslag för att stärka statens möjlighet att ingripa mot skolor som inte klarar av sitt kunskapsuppdrag. Men allt detta har Vänsterpartiet röstat nej till, skriver Kristina Axén Olin.

REPLIK. Den svenska skolan är sjuk, och marknadsanpassningen är viruset, skriver Clara Lindblom (V) och Daniel Riazat (V).

Den formuleringen må fungera för att locka över besvikna S-väljare. Men för att diagnostisera skolan fungerar den desto sämre. En mer korrekt diagnos är att Sverige har för få riktigt bra skolor. Och alldeles för många skolor som inte klarar av sitt kunskapsuppdrag. 

Nyligen publicerade tidningen Grundskolan en granskning av gymnasiebehörigheten i skolor som ligger i utsatta områden. Det är en sorglig läsning. Under åren som Vänsterpartiet agerade stödparti till Socialdemokraterna, mellan 2014 och 2018, klarade allt färre elever grundskolan i utsatta områden.

Det finns i dag över 20 skolor Sverige som får fortsätta att finnas kvar trots att inte ens hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. År efter år.

Till skillnad från Riazat och Lindblom vill jag och mitt parti förändra detta. I riksdagen har vi presenterat flera förslag som sammantaget stärker statens möjlighet att ingripa mot skolor som inte klarar av sitt kunskapsuppdrag.

Exempelvis föreslår vi att Skolinspektionen får ett nytt uppdrag att även granska undervisningens kvalitet och att hela skolor ska betygssättas. Vi avsätter också mer pengar till Skolinspektionen så att myndigheten får förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. 

Sverige borde dra lärdom av hur andra länder mäter kvalitet i skolan. I Norge och Storbritannien finns exempelvis kvalitetsmått som följer elevernas kunskaper från den första till den sista dagen i skolan. Ett sådant mått, som mäter varje skolas bidrag till elevernas kunskapsutveckling, ansåg även Skolkommissionen att Sverige behöver. Det instämmer Moderaterna i.

Men allt detta har Vänsterpartiet röstat nej till. För Lindblom och Riazat är det viktigare att locka över besvikna S-väljare med slagord hämtade från 70-talet, än att föreslå effektfulla skolreformer som gör att fler elever kan klara skolan.


Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel 00:34

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad: