ÅSIKT

Våra vargar behöver bli fler – inte färre

Debattörerna: På sikt måste stammen växa med mellan 1 500 och 5 000 individer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Christina Lindberg och Richard Dehnisch: Vår svenska vargstam behöver allt skydd den kan få och tillåtas att expandera snabbt för att inte förlora den genetiska variation som är nödvändig om den ska utvecklas till en livskraftig stam.
DEBATT

DEBATT. Snart är det åter dags för licensjakt på varg. För sjätte året i rad sedan 2010 kommer tusentals jägare att mobilisera sig inför nästa års jakt. Utrustade med vapen, motorfordon, GPS-försedda hundar och en stor portion hat ska en av Europas minsta vargstammar åter reduceras.

Den svaga genetiska variationen och det faktum att Naturvårdsverket tillämpar en föråldrad beräkningsmodell när det gäller att uppskatta antalet svenska vargar borde vara starka skäl att avstå från ännu en licensjakt.

Vargforskningsprojektet Skandulv har genom en ny beräkningsmodell kommit fram till att vår vargstam snarare består av 257 än de 355 individer som kommer att vara den felaktiga utgångspunkten när landets länsstyrelser snart fattar jaktbeslut.

Förutom laglig jakt och generösa skyddsjaktstillstånd beräknas kriminella jägare skjuta upp till 50 vargar årligen. En skumraskverksamhet där brottslingarna i tyst samförstånd håller varandra om ryggen.

Nöjesjägare och renägare – som vill skjuta rovdjur respektive ha betalt för att tolerera dem – är i stor utsträckning uppgiftslämnare när det gäller antalet rovdjur i våra marker. Även av den orsaken finns det anledning att ställa sig kritisk till de officiella populationsstorlekarna som anges för rovdjur i Sverige.

Vår svenska vargstam behöver allt skydd den kan få och tillåtas att expandera snabbt för att inte förlora den genetiska variation som är nödvändig om den ska utvecklas till en livskraftig stam.

Långsiktigt behövs, enligt genetiker, mellan 1 500 och 5 000 individer. Avgörande är om stammen får tillskott från Finland/Ryssland. Ytterst handlar det om vår inställning till djurs rätt till livsutrymme.

Ett land som Rumänien har drygt 3 000 vargar på en yta motsvarande Dalarna, Värmland och Jämtland, trots omfattande fårskötsel. Sedan förra hösten har landet förbjudit all troféjakt på rovdjur till skillnad mot Sverige som fortsätter att bryta mot bindande EU-direktiv. Men Sverige överlåter uppenbarligen ansvaret att skydda utrotningshotade djur åt fattiga länder.

Vargens sårbara situation i vårt land förbättras inte av den nollvision som präglar en del av jägarkåren.

Det är dags att ta ställning till om vi svenskar vill förvalta vår gemensamma tillgång – de vilda djuren – med otidsenliga våldsmetoder. Eller sluta upp bakom allt fler europeiska länder som har förbjudit all jakt på rovdjur.


Christina Lindberg, journalist och skådespelare
Richard Dehnisch, ordförande Jaktkritikerna


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM