ÅSIKT

F-kassan måste kunna erkänna när de gör fel

Debattörerna: I dag talar myndigheten bara om de sjukas ansvar – inte om sitt eget

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty
Riksdagen har ett tydligt ansvar för den rättsosäkerhet som råder i Försäkringskassans hantering, skriver Jacqueline Monteiro och Susanna Lundberg.
DEBATT

DEBATT. Allt för många hamnar i det som kallas utförsäkring, alltså att personen bedöms för frisk för att vara sjukskriven, men för sjuk för att arbeta eller ens söka arbete.

Än i dag avslår Försäkringskassan sjukpenning, trots medicinska utredningar och kompletteringar i läkarintyg som visar att personen har nedsatt arbetsförmåga. Den så kallade ”stupstocken” i sjukförsäkringen togs bort i december 2015, trots det fortsätter myndigheternas oförmåga att förstå medborgarnas verklighet att leda till att människor förlorar sin ekonomiska trygghet.

Regeringens regleringsbrev för samarbetet mellan de olika aktörerna i en sjukskrivningsprocess är en förutsättning för att ge de inblandade parterna en ökad förståelse. Men här ser vi ingen större förändring.

Bland annat ställs orimliga krav på hur ett läkarintyg ska formuleras. Försäkringskassan lägger heller ingen tid på att förklara för varken den sjukskrivande läkaren eller den försäkrade hur myndigheten vill att intygen ska utformas.

Det enda som läkaren och patienten har att luta sig mot är en enkel formulering där myndigheten skriver att aktivitetsbegränsningarna och funktionsnedsättningarna inte är tydliga nog eller att de inte är logiska i förhållande till diagnosen.

I myndighetens svar på regeringens uppdrag gällande ”Förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen” skriver Försäkringskassan att allmänheten behöver ha rätt förväntningar på deras samordningsuppdrag. De skriver vidare att de genomför informationsinsatser men att media och debattartiklar ger en felaktig bild av deras uppdrag.

Många försäkrade kan skriva under på att den bild som media uppvisar är hur verkligheten egentligen ser ut.

När man som försäkrad påtalar Försäkringskassans samordningsansvar blir svaret att myndigheten inte är någon rehabiliteringsaktör. Myndigheten talar också enbart om den försäkrades skyldigheter men aldrig om sina egna skyldigheter. I stället blir man hänvisad till att ompröva eller överklaga sitt beslut.

Med denna inställning erkänner inte myndigheten sina fel och brister, vilket leder till en ökad misstro bland människor i allmänhet.

Riksdagen har ett tydligt ansvar för den rättsosäkerhet som råder i Försäkringskassans hantering. Genom att stifta lagar som gör det möjligt för myndigheten att avsäga sig sina skyldigheter, öppnar det upp för rättsosäkerhet kring hantering och beslut i ärenden.

Exempel på detta är Försäkringskassans utredningsbefogenheter enligt Socialförsäkringsbalken 110 kap. 14§. Lagparagrafen innebär att myndigheten bland annat har möjlighet att i utredningssyfte besöka den försäkrade och inhämta fler medicinska underlag.

En del saker i ett sjukskrivningsärende bör vara obligatoriskt som till exempel att kontakta den sjukskrivande läkaren och att se till att ett avstämningsmöte äger rum. Vikten av ett avstämningsmöte är stort eftersom man då har möjlighet att träffa den försäkrade. I dag ber Försäkringskassan om skriftliga kompletteringar och ignorerar läkarens ständiga försök till att komma i kontakt med myndigheten.

De som nu ska styra landet behöver se över möjligheten att stifta lagar som ger myndigheten skyldigheter och inte bara befogenheter som det är i dag.

Försäkringskassan har en rättsavdelning dit man kan vända sig för att begära skadestånd om man har blivit dåligt bemött av myndigheten eller om handläggningen har brustit. Att Försäkringskassan granskar sig själv är inte rimligt. JO, JK och förvaltningsdomstolarna behöver också bli mer objektiva i sina bedömningar, som det ser ut i dag går de nästan alltid på myndighetens linje.

I våras avslöjade tidningen ETC att handläggare på Försäkringskassan får lönepåslag om de levererar många avslag. Det visade sig att detta förekom på flera kontor runtom i Sverige. Generaldirektören avsattes och ny blev tillsatt, en högt uppsatt tjänsteman i Stockholm fick lämna sin plats. Vad hände sedan? Kommer dessa tjänstemän att ställas till svars? Kommer de chefer som uppmuntrat handläggare att ge avslag att ställas till svars?

Regeringen behöver ta ett krafttag kring möjligheterna för den enskilde att ställa myndigheten till svars. Det fungerar inte att regeringen lägger locket på genom att sminka över ett problem och hoppas att det försvinner.

Vi vill se att nästa regering ser över möjligheten att införa ett utökat tjänstemannaansvar. Politikerna måste ta tag i grundproblemet som gör att myndigheter och tjänstemän kommer undan ansvar. Det är på detta sätt som regeringen kan vinna tillbaka människors förtroende.

Om ingenting görs kan vi inte annat än att tolka det som att det är okej att myndigheter bryter mot lagar och riktlinjer och att det aldrig får konsekvenser.


Jacqueline Monteiro, supportmedarbetare, just nu sjukskriven.
Susanna Lundberg, universitetslektor socialt arbete, Malmö Universitet, suppleant i Tekniska nämnden, Malmö (V).


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM