ÅSIKT

Fattiga kvinnor ska inte föda våra barn

Debattören: Det finns stora risker med surrogatmödraskap

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Sveriges nästa regering måste så snart den har tillträtt vidta kraftiga åtgärder för att motverka att fler svenskar åker utomlands för att ingå surrogatavtal, skriver Clara Berglund.
DEBATT

Debattartikel med anledning av Uppdrag Granskning 19 september.

Fattigdom, utsatthet och svåra minnen förenar flera av de kvinnor som i gårdagens Uppdrag Granskning berättar om upplevelsen av att bära någon annans barn mot betalning. Sveriges nästa regering måste så snart den har tillträtt vidta kraftiga åtgärder för att motverka att fler svenskar åker utomlands för att ingå surrogatavtal. Frågan om surrogatmödraskap bör även lyftas på FN:s generalförsamlings 73:e session.

Under de senaste årens debatt för och emot surrogatmödraskap har porträtten av lyckliga familjer och barnlängtande par varit många. Nyhetsinslag och reportage har ensidigt fokuserat på den del av berättelsen som utspelar sig i Sverige.

Skildringarna av surrogatmammornas tuffa verklighet och de risker som de utsätts för har lyst med sin frånvaro.

Detta förändrades för alltid genom Uppdrag Gransknings viktiga möte med surrogatmammor i Georgien och Ukraina. I programmet berättar en kvinna att inga pengar i världen räcker för att ersätta henne för det hon har varit med om. En annan erkänner att surrogatavtalet var det enda som kunde rädda familjen ur bostadslöshet, men att hon aldrig vill göra det igen.

Reportaget avslöjar att den bild som surrogatförmedlingar målar upp för svenska barnlängtande par är falsk. Den svenska surrogatförmedlingen Nordic Surrogacy intygar att deras surrogatmammor måste ha ett jobb och inte väljer att bära barn åt någon annan på grund av fattigdom. Men sanningen är uppenbarligen den motsatta.

Den medverkande juristen från förmedlingen ser heller ingen konflikt mellan kvinnors rätt till fri abort och att ingå avtal där just denna rätt sägs upp.

Resonemanget innebär att utsatta kvinnor i andra länder inte ska ha samma rättigheter som svenska kvinnor. Deras rättigheter ska kunna köpas och säljas i ett avtal och deras graviditeter går inte att likställa med vanliga svenska graviditeter.

Det är också en osanning att en legalisering av altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige skulle skapa ett bättre regelverk och tryggare villkor för surrogatmödrarna.

I verkligheten är det precis som regeringen har kommit fram till, omöjligt att säkerställa att tvång eller påtryckningar inte sker. Riskerna för att barn och kvinnor ska fara illa är fortfarande överhängande. Den kommersiella industrin går inte att särskilja från den altruistiska.

Den tillträdande regeringen måste våga tackla denna växande handel med barns och kvinnors kroppar. Ett första steg vore att se till att svenskar som funderar på att använda surrogatmödraskap ska informeras om de risker för utnyttjande som föreligger.

Ingen ska behöva luras av den skönmålande bild som målas upp av förmedlingar. Sverige bör också införa ett aktivt förbud för svenskar att handla med kvinnor och barn, oavsett var i världen det sker.

Vidare borde Sverige aktivt lyfta frågan om surrogatmödraskap i sin utrikespolitik. Ett viktigt tillfälle att göra detta skulle vara under FN:s generalförsamlings kommande 73:e session.


Nordic Surrogacy och andra företag börjar få ett allt starkare grepp om den svenska marknaden. Nästa lördag arrangeras återigen en mässa där förmedlingen träffar potentiella kunder.

Antalet barn som kommit till Sverige spås öka kraftigt bara det kommande året. Detta kan inte få fortgå. Surrogatmödraskap är en global industri som tjänar pengar på människors barnlängtan och handlar med kvinnors reproduktiva funktioner och rättigheter. Nu sätter vi stopp!


Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby

ARTIKELN HANDLAR OM