ÅSIKT

Krisen får inte göra att vi glömmer kvinnorna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Borg och Ohlsson: EU måste bli bättre på jämställdhet

Den 3 mars presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till strategi för hur EU ska bli starkare ekonomiskt – Europe 2020. Som två feminister i regeringen ser vi det som självklart att arbetet med att komma ur den ekonomiska krisen måste gå hand i hand med arbetet för ett mer jämställt samhälle. Den ekonomiska krisen får inte leda till att kampen mot könsmaktsordningen och för ökad jämställdhet läggs i malpåse, eller till och med går bakåt i EU. Jämställdhetsaspekten måste därför bli tydligare i strategin för ett ekonomiskt starkare Europa.

Enligt den senaste tillgängliga statistiken från Eurostat var kvinnors sysselsättningsgrad 2008 71,8 procent i Sverige och 59,1 procent i EU. I några länder är den till och med lägre än 50 procent. Sverige är på många områden världsledande när det gäller jämställdhet. Vi har en förskola att vara stolta över och en äldrevård som gör att kvinnor inte har samma tunga omsorgsansvar som i många andra länder. Välfärden är en av förklaringarna till varför kvinnor i Sverige deltar i högre grad på arbetsmarknaden än i många andra länder.

Män förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor både i Sverige och övriga EU. Mäns sysselsättningsgrad är enligt Eurostat 76,7 procent i Sverige och 72,8 procent i EU. Det gör att kvinnor tjänar sämre än män vilket påverkar framtida pension och begränsar kvinnors ekonomiska självständighet och frihet.

Att kvinnor deltar i lägre grad på arbetsmarknaden än män hänger bland annat samman med att vi fortfarande har ett könsuppdelat Europa. Kvinnor tar större ansvar för barn och hushållsarbete. Delat ansvar för hemmet och familjen är därför en förutsättning för att kvinnor ska kunna delta på arbetsmarknaden i lika stor utsträckning som män. Här har män som grupp en skyldighet att se till att vi inte reproducerar förlegade könsroller som beskär kvinnors frihet.

Att kvinnors vilja att arbeta inte tas till vara fullt ut är inte endast en fråga för individen. Fler kvinnor i arbete innebär högre BNP och därmed högre skatteintäkter. Potentialen är som störst i de länder där kvinnor har låg sysselsättningsgrad. Högre sammantagen sysselsättningsgrad är en nyckel till att hantera den åldrande befolkningen i EU, med allt färre som ska försörja allt fler.

Jämställdheten får inte glömmas bort i utformandet av en politik för en väg ur krisen. Den svenska regeringen har därför arbetat hårt för att få in jämställdhetsperspektivet i EU-kommissionens förslag till tillväxtstrategi. Fler kvinnor på arbetsmarknaden ökar ekonomins förmåga att växa i en kommande återhämtning och bidrar till att stärka de offentliga finanserna på lång sikt.

Även om Sverige har fått gehör i och med att jämställdhetsfrågorna berörs i Kommissionens förslag, har EU-kommissionen i sitt meddelande valt bort Sveriges förslag om att den konkreta målformuleringen om ökad sysselsättning i unionen uttryckligen ska gälla både kvinnor och män.

Statsminister Fredrik Reinfeldt kommer i sina kontakter med EU:s regeringschefer att driva frågan om vikten av ökad förvärvsfrekvens bland kvinnor och män i EU:s målformulering kring sysselsättningen. Vi tänker också fortsätta driva frågan genom opinionsbildning, i kontakterna med Europaparlamentet och i våra möten på EU-nivå inför att målen slutligen ska antas i mars av Europeiska rådet.

Alliansregeringen har genomfört en rad reformer för att förbättra villkoren för kvinnor på arbetsmarknaden som kan inspirera andra EU-länder. Jobbskatteavdraget med lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare ökar drivkrafterna att delta på arbetsmarknaden. Effekten är särskilt stor för kvinnor och i hushåll med låg inkomst. Vi har därtill satsat på att stärka kvinnors företagande, genom bland annat ökade möjligheter att starta företag inom välfärdssektorn, som traditionellt är en kvinnodominerad sektor.

Jämställdhetsbonusen stärker drivkrafterna att dela lika på föräldraledigheten. Avdraget för köp av hushållstjänster underlättar möjligheten att få livspusslet att gå ihop och att kombinera arbete och familj. Om avdraget slopas, som oppositionen kräver, skulle det försvåra kampen för ökad jämställdhet i vardagen.

Ekonomiska drivkrafter räcker dock inte. Det är lika viktigt att öka medvetandegraden för att kvinnor ska ha samma makt som män att forma samhället och sina egna liv. Detta är både kvinnors och mäns ansvar. De män som inte tar sitt ansvar bidrar inte till arbetet för ökad jämställdhet och gör därmed att dagens situation befästs.

Kvinnors och mäns lika rättigheter är en av EU:s och Sveriges grundprinciper – bara i ett jämställt land har alla en möjlighet att ta makten över sina egna liv. Som feminister ser vi det som självklart att vägen ur den ekonomiska krisen löper parallellt med vägen mot ett mer jämställt samhälle, i Sverige och i EU.

Birgitta Ohlsson

EU-minister (FP)

Anders Borg

Finansminister (M)

ARTIKELN HANDLAR OM