Existerar verkligen det fria skolvalet?

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Lärarförbundet: Utvecklingen går åt helt fel håll – och ingen gör något

Eva-Lis Sirén.

Det blåser en storm över Skolsverige. I stormens öga står friskolorna och det fria skolvalet. Uppdrag Gransknings avslöjande är en skandal utan motstycke, för den slår direkt mot eleverna. Det fria skolvalet får aldrig gälla bara vissa elever. Genom att plocka russinen ur kakan har de utpekade ägarna brutit mot skollagen och det måste få konsekvenser. Det undergräver det fria skolvalet som alla trodde var fritt.

Skolans syfte är att värna likvärdigheten. Det som nu har uppmärksammats innebär raka motsatsen. Det förstärker de olika förutsättningarna för eleverna. Dessutom har många fristående skolor i debatten framhållit att det fria skolvalet kan vara en väg ut från social segregation. Nu visar det sig att det i realiteten är en brant uppförsbacke för de elever som redan från början har svåra förutsättningar.

Huruvida man är välkommen till en grundskola får aldrig bero på kön, etnicitet eller hur bra man kan tillgodogöra sig kunskaper. Tvärtom är skolans uppdrag att kompensera de elever som har det kämpigt så de välkomnas och får sina behov tillgodosedda. I dag finns alldeles för många elever i behov av extra stöd som aldrig får det. Lärare vittnar om hur de får svaret att resurser inte finns när de uppmärksammar att en elev behöver något extra. Dessutom är arbetsbelastningen på Sveriges lärare så tung att det inte alltid finns tid att stötta de elever som har störst utmaningar. Viljan finns, men förutsättningarna existerar inte alla gånger. Risken är överhängande att arbetsbelastningen på de lärare som arbetar i skolor i mer utsatta områden blir än tyngre om segregationen ökar.

Vi kan inte stillatigande betrakta en utveckling som leder helt fel. Åtgärder måste vidtas nu för att dämpa effekterna av de ökade klyftorna och det handlar bland annat om att locka de bästa lärarna till de tuffaste områdena. För att lyckas med det måste lönerna för dessa lärare upp. För de kommunala skolorna gäller det att bli bättre på resursstyrning. Vissa av de fristående skolorna har uppenbarligen ännu fler utmaningar.

I går meddelade Skolinspektionen att man gett 153 friskolor avslag på ansökan om att starta eller utöka befintlig verksamhet. Skolinspektionen måste nu in med full arsenal även i verksamma friskolor. Man har mandat att stänga skolor när skollagen bryts på detta flagranta sätt. De skyldiga friskolorna har en tung uppgift att rensa upp internt om man i fortsättningen ska kunna motivera sin existens och betraktas som pålitliga.

Vi har nu en situation där några oseriösa aktörer svärtar ner hela det fria skolvalssystemet. Det är mycket allvarligt då det ökar segregationen och både elever och lärare kommer i kläm. De fristående skolorna som misslyckas i sitt uppdrag skickar ett gigantiskt utbildnings- och fostransuppdrag till kommunala skolor. Det är inte rimligt.

Vad är det politiska svaret på den ökade segregation som vi ser idag? Inget av blocken har än så länge lyckats formulera en tydlig politik. Nyligen kom ett förslag till en starkare resursfördelning för de kommunala skolorna. Var kommer de fristående skolorna in i ett sådant sammanhang?

Det finns hundratusentals kunniga lärare i Sverige som inget hellre vill än att välkomna alla elever. Det är inte mer än rätt att deras arbetsgivare också gör det. I ett läge när kunskapsresultaten sjunker måste Sveriges lärare, både i kommunala och fristående skolor få förutsättningar att göra sitt jobb. De ska inte behöva skämmas över sin arbetsgivares agerande.

När stormen har lagt sig kring friskolorna kommer fortfarande en fråga hänga i luften:

Existerar verkligen det fria skolvalet?

Eva-Lis Sirén

Ordförande Lärarförbundet

Publicerad: