ÅSIKT

Så vill myndigheterna övervaka oss svenskar

Debattören: FRA vill ha ett ”carte blanche” för avlyssningen av människors digitala liv

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty/Lisa Mattisson
FRA vill tråla mer eller mindre obehindrat. Men kanske är det fisket redan i full gång? Kanske håller en annan makt i rodret som en fortsättning på det fina samarbetet med svenska myndigheter under ”Operation Winterlight”, skriver Mattias Beijmo.
DEBATT

DEBATT. Den där aprileftermiddagen när Akilov mejade ner människor på Drottninggatan i Stockholm och slutligen körde rätt in ett skyltfönster på Åhléns, såg jag hur folk flydde över Klarabergsviadukten. De kom springande, medan jag väntade på att mina bonusbarn skulle välja glass inne på Pressbyrån.

Efter att ha läst förundersökningens bilaga om Akilovs elektroniska kommunikation, är jag övertygad om att den teknik som svenska företag kan förse FRA och SÄPO med skulle stoppat honom.

I dagarna har FRA gått på en PR-offensiv modell stor med ett långt hemma hos-reportage i Sveriges Radio och artiklar i morgonpressen där spionerna, barska och oemotsagda säger att de måste rusta upp.

De vill, i enlighet med utredningen, fiska med en stor trålare i de vatten man finner lämpligt, inte låta regeringen bestämma var man får fiska och vilken fisk man får fånga.

Hur väl den tekniken fungerar och vad den redan inneburit för många människor är inte lika välkänt. Ett exempel, som jag skriver om i min bok ”De kan inte stoppa oss”, är det svenska företaget Enea och deras system som används av såväl fransk som syrisk säkerhetstjänst. Eneas system fångar upp all kommunikation som äger rum online och ser allt, såväl på din arbetsplats eller i det nationella nätverket du använder hemifrån.

I Assads händer har övervakningssystemet skördat liv, men inte bara bland IS-terrorister. Fråga er till exempel vart den syriska demokratirörelsen har tagit vägen? Den som en gång var väldigt stark.

Visst vill vi fånga upp terrorister, men frågan är så komplex att vi också vara medvetna om de andra risker som finns. Valet är inte svart eller vitt. Även på hemmaplan – med ökande främlingsfientlighet och allt starkare nationalism i såväl Sverige som i övriga EU måste man fråga sig: Vad händer när Eneas övervakningsteknologi hamnar i Ungern och Viktor Orban-samhället? I vilka syften skulle tekniken användas i polska Duda-samhället? Vem skulle väljas ut som mål i Jimmie Åkesson-samhället?

Det här är frågor som vi bör ställa oss idag. Inte imorgon. De lagar som stiftas nu kommer att gälla sedan.

Strax innan millennieskiftet började jag arbeta med att förstå och förutspå människors beteenden baserat på data. Allteftersom världen började använda digitala tjänster mer och mer, ökade såväl mängden som kvalitén i datamängderna jag använde för min analys.

Och nu när sociala medier, appar och röststyrda tjänster är så fullständigt integrerade med vårt dagliga liv, arbetar jag inte längre med vad människor vill göra på en webbplats – jag får en bild av deras inre: deras relationer, förmågor, drivkrafter, rädslor, drömmar.

Banker, telekombolag, tidningar, myndigheter, fackförbund, politiska partier har varit uppdragsgivare när jag under snart 20 år uttolkat det digitala psyket hos deras kunder, anställda och väljare. Insikter jag inte är övertygad om att du vill att jag ska ha. Jag och mina branschkollegor har låtit det här gå för långt – teknikens möjligheter har gjort oss blinda.

Att medborgare och politiker börjat inse att företag som Facebook och Google använder data för att tjäna pengar är välkommet, men den stora frågan är inte lika utredd: Om jag och stora amerikanska företag kan använda data för att spionera på människor för att tjäna pengar, vad kan då inte stater och politiska ledare använda data till?

Ingvar Åkesson var i rampljuset när det för några år sedan avslöjades att han och signalspanarna på FRA samarbetat med amerikanska motsvarigheten NSA inom något som hette ”Operation Winterlight”. Edward Snowdens läckor avslöjade att FRA hackat sig in i svenskars datorer för att spionera på dem. Åkesson fick gå, men den tidigare spionchefen har gjort comeback.

Bara någon månad efter Akilovs attack på Drottninggatan, gav regeringen Åkesson uppdraget att utreda statens möjligheter att övervaka vårt digitala liv. I hans rapport menar han att FRA och SÄPO måste få mer möjligheter såväl tekniskt som juridiskt.

En viktig nyckel är Åkessons förslag att slopa kravet på ”preciserad inriktning” för FRAs inhämtning av personuppgifter. I praktiken betyder det att spionverksamheten inte ska vara beroende av vad regeringen vill inrikta sig på – FRA och SÄPO ska kunna agera mer självständigt i sin datainhämtning.

Underrättelsetjänsten menar att de inte exakt vet vad man letar efter, och därför måste de vara friare att själv besluta sig för vad de samlar in och från vem. De vill ha ett ”carte blanche” för avlyssningen av människors digitala liv. Ungefär som när du tackar ja till att Facebook eller Google kan använda varenda interaktion du gör till sina nutida men även framtida, ännu okända syften.

FRA vill alltså tråla mer eller mindre obehindrat. Men kanske är det fisket redan i full gång?

FRA vill alltså tråla mer eller mindre obehindrat. Men kanske är det fisket redan i full gång? Kanske håller en annan makt i rodret som en fortsättning på det fina samarbetet med svenska myndigheter under ”Operation Winterlight”.

Till skillnad från Google och Facebook kränker de i så fall inte svårtydbar marknadsföringslagstiftning eller något obegripligt datalagringsdirektiv – de inskränker dina mänskliga rättigheter.


Mattias Beijmo, författare och analytiker, aktuell med boken ”De kan inte stoppa oss : en reportagebok om kärlek, uppror och den nya digitala vapenindustrin” (Volante)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM

Enea

Facebook

Google

NSA