ÅSIKT

Nej, vi får inget att säga till om i EU

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Jonas Sjöstedt & Berivan Öngörur:
Tro inte på myterna, strunta i borgfreden

VI BETYDER SÅ LITE Fredrik Reinfeldt vill ha borgfred inför det stundande svenska ordförandeskapet i EU. Men ordförandeskapet har inte alls den betydelse som det påstås, den föreställningen bygger på myter, skriver dagens debattörer. Denna bild är ett MONTAGE. Foto: JERKER IVARSSON

Det finns ingen anledning att ingå någon borgfred inför höstens ordförandeskap i EU. Tvärtom förtjänar vår regering tydlig och saklig opposition i såväl inrikes- som EU-politiken, skriver Jonas Sjöstedt och Berivan Öngörur.

Det politiska Sverige varvar upp för höstens ordförandeskap i EU. Vår regering vill ha borgfred för att inte störa denna begivenhet.

Vi menar att vi lugnt kan varva ner igen och strunta i borgfreden. Ett ordförandeskap i EU har inte alls den betydelse som det påstås. Ordförandeskapets påstådda betydelse bygger på myter:

Myt 1: Bilden av Sverige avgörs av ordförandeskapet

Visst minns ni det irländska ordförandeskapets alla insatser på kulturområdet? Jaså inte? Slovenernas arbete för miljön då? Nähä, inte det heller.

Faktum är att de flesta ordförandeskap i EU går i stort sett helt obemärkta förbi 99 procent av EU:s medborgare. Undantaget är när kaos bryter ut, som nu när Tjeckiens regering avgick mitt under landets ordförandeskap.

Det lär inte hända den svenska regeringen i höst. Dessutom har vi en duktig statsförvaltning som kommer att sköta det praktiska.

Allt är därmed upplagt för ett alldeles vanligt, lite sömnigt ordförandeskap som få utanför Sverige kommer att minnas i efterhand.

Myt 2: Sverige kommer att påverka EU

Tvärtom. Sverige kommer att ligga platt som en pannkaka med egna åsikter och helt inrikta sig på att få andra att kompromissa. Vi har dessutom inte särskilt hög profil inom EU till att börja med.

Så fungerar nästan alla ordförandeskap för små länder. Det är bara stora länder som Frankrike som brukar försöka driva egna hjärtefrågor som ordförande i ministerrådet, och det brukar inte vara särskilt populärt.

Myt 3: Vi sitter alla i samma båt

Plötsligt ska politiken bli en landskamp där vi ska heja på Sverige. Vi ska vara snälla och lojala – men får inget att säga till om.

Om regeringen hade gjort minsta lilla ansträngning för att skapa en gemensam plattform och dialog med oppositionen inför ordförandeskapet så kanske man skulle ha kunnat tala om ett svenskt lag, men så är inte fallet.

I stället pekar mycket på att Sverige under ordförandeskapet ska an­svara för att Lissabonfördraget ska trixas igenom, trots att befolkningarna i tre EU-länder har röstat emot dess innehåll. Fördraget ger EU mer makt, slår fast unionens högerpolitik och militariserar EU.

Regeringen struntar också helt i arbetsrätten och tittar bara passivt på när EU:s domstol går till frontalangrepp mot våra kollektivavtal.

Varför skulle vi vara lojala med en sådan politik?

I de striderna sitter vi i samma båt som vänstern i andra EU-länder, inte med vår borgerliga regering.

Det finns ingen anledning att ingå någon borgfred. Tvärtom förtjänar vår regering tydlig och saklig opposition i såväl inrikes- som EU-politiken.

Det står inte i motsatsställning till att vi hoppas att Sverige ska lyckas bra med allt praktiskt runt ordförandeskapet.

Det tror vi att vår kompetenta statsförvaltning ser till. Det är ungefär så spännande som ett ordförandeskap i EU brukar vara. Som ett EM i statsförvaltning.

Jonas Sjöstedt
Berivan Öngörur