Debatt

Sverige bör rösta ja till att be FN om klimatråd

5 klimatorganisationer: Bör vara mänsklig rättighet att bli skyddad från klimathotet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Som unga människor i dag, frågar vi oss hur vår framtid ser ut och om vi ens vågar skaffa barn. Att se hur klimatfrågan fortsätter vara en politisk sidofråga är förkrossande. För varje nyhet om extremväder och katastrofer växer en sorg och uppgivenhet inom oss. Samtidigt väcker nyheterna en enorm drivkraft och övertygelse om att vi måste agera nu, skriver företrädare för fem klimatorganisationer. Bakgrundsbilden visar en översvämning i Bolivia 2008 som kallades en nationell katastrof och länkades till globala klimatförändringar.
Som unga människor i dag, frågar vi oss hur vår framtid ser ut och om vi ens vågar skaffa barn. Att se hur klimatfrågan fortsätter vara en politisk sidofråga är förkrossande. För varje nyhet om extremväder och katastrofer växer en sorg och uppgivenhet inom oss. Samtidigt väcker nyheterna en enorm drivkraft och övertygelse om att vi måste agera nu, skriver företrädare för fem klimatorganisationer. Bakgrundsbilden visar en översvämning i Bolivia 2008 som kallades en nationell katastrof och länkades till globala klimatförändringar.

DEBATT

DEL 8 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Vi har rätt till mat och vatten. Vi har rätt till bostad och sanitet. Vi har rätt till privatliv och hälsa. Vi har rätt till liv.

De mänskliga rättigheterna omfattar alla och ger oss rätt till det som vi behöver för att överleva. Men vad betyder rättigheter, när klimatförändringarna härjar? Vad betyder rättigheter, när våra regeringar inte gör tillräckligt för att skydda klimatet?

Som unga människor i dag, frågar vi oss hur vår framtid ser ut och om vi ens vågar skaffa barn.

Att se hur klimatfrågan fortsätter vara en politisk sidofråga är förkrossande. För varje nyhet om extremväder och katastrofer växer en sorg och uppgivenhet inom oss. Samtidigt väcker nyheterna en enorm drivkraft och övertygelse om att vi måste agera nu.

Klimatförändringarna kanske inte inskränker just våra mänskliga rättigheter ännu, men våra medmänniskor drabbas redan.

Vi som skriver den här artikeln engagerar oss i olika klimatrörelser för att vi känner att vi inte längre kan acceptera att klimatfrågan bortprioriteras. Världens största problem måste naturligtvis tas på största allvar.

Den senaste tiden har klimatförändringarnas hot mot mänskliga rättigheter blivit allt tydligare; över hela världen äventyrar översvämningar, bränder, torka, värme och stormar människors bostad, vattentillgång, matsäkerhet, hälsa och självaste liv.

Klimatförändringarna påverkar oss på olika sätt beroende på var vi bor, våra ekonomiska förutsättningar och om vi tillhör en grupp som är utsatt eller priviligierad i samhället.

För vissa innebär havsnivåhöjningar att hela ens land kommer att försvinna, för andra leder extremvädret till missväxt, fattigdom och svält. För ytterligare andra kan klimatförändringarna förstöra dricksvattnet eller öka risken för att drabbas av sjukdomar.

Trots att det blir allt tydligare att klimatförändringarna hotar mänskliga rättigheter och trots att våra regeringar är ytterst ansvariga för att förverkliga våra mänskliga rättigheter, agerar regeringarna inte tillräckligt snabbt eller ambitiöst för att stoppa växthusgasutsläppen.

Tvärtom, många ledare sätter på sig skygglappar och fortsätter att rusa mot kortsiktiga ekonomiska mål, medan världen bokstavligen står i lågor.

Så, hur kan vi stoppa länderna som har lovat att respektera, skydda och förverkliga mänskliga rättigheter från att fortsätta att driva på klimatförändringarna?

Vi behöver såklart agera på alla plan och på otaliga sätt. Men ett viktigt steg är att tydliggöra den juridiska kopplingen mellan de mänskliga rättigheterna och klimatförändringarna, så att domstolar världen över kan hantera dessa fall och sätta stopp för klimatförstörelsen.

Nu till hösten kommer en unik chans att göra detta. Östaten Vanuatu kommer i september lägga fram ett förslag inför FN:s generalförsamling om att be internationella domstolen, världens högsta domstol, om råd.

Närmare bestämt vill man få klarhet i frågan “vilka skyldigheter har stater, under internationell lag, att skydda nuvarande och kommanden generationers rättigheter mot klimatförändringarnas negativa konsekvenser?”. För att frågan ska få behandlas av internationella domstolen krävs det att en majoritet av FN:s medlemsländer röstar ja till förslaget att be om ett rådgivande yttrande.

Rådgivande yttranden ger vägledning till hur världens domstolar kan tolka lagstiftningen och förhålla sig till komplexa frågor. Hittills har den internationella domstolen tagit fram 28 rådgivande yttranden för att vägleda domstolar i ämnen såsom kärnvapen och olika länders självständighet.

I det här fallet skulle det rådgivande yttrandet kunna hjälpa domstolar att tolka hur mänskliga rättigheter hänger samman med att begränsa klimatförändringar. Det skulle kunna innebära att internationell lagstiftning blir ett kraftfullare verktyg i arbetet med att stoppa klimatförändringarna.

Och även om rådgivande yttranden inte är juridiskt bindande i sig så är de bland de mest effektiva instrumenten som finns inom internationell lagstiftning.

Vidare skulle det rådgivande yttrandet kunna bidra till att klimatarbetet världen över blir mer ambitiöst och personcentrerat. Många mänskliga rättigheter är positiva, vilket betyder att länder inte bara är skyldiga att avstå från att bryta mot mänskliga rättigheter, utan också måste göra vissa saker för att förverkliga dem.

Yttrandet skulle därmed kunna leda till att länder får ett uttalat ansvar gentemot världens och sin egna befolkning att bemöta klimatförändringarna. Kanske skulle godtyckliga, otillräckliga och ouppfyllda löften om att sänka utsläppen inte längre vara godtagbara?

Förslaget har tagits fram tillsammans med flera miljörättsexperter och stöds av aktivister och experter från hela världen, som alla är överens: världens största problem måste till världens största domstol.

Det tycker också FN-toppar såsom Dr. David Boyd, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och miljö, och Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som båda redan stödjer förslaget.

Sverige satsar på att bli en förebild i det internationella klimatarbetet. Och det är inte mer än rätt. En svensks totala utsläpp, där både produktions- och konsumtionsutsläpp ingår, är bland de högsta i världen och vi har bidragit oproportionerligt mycket till de växthusgaser som just nu värmer vår jord.

Som ett litet land kan det vara svårt att påverka världens klimatarbete, men med det här förslaget har Sverige chansen att göra skillnad. I FN:s generalförsamling har alla medlemsländer en röst var och Sveriges röst väger lika tungt som Kinas eller USA:s. Om Sverige ska vara en ledare inom klimat och inom mänskliga rättigheter, verkar det självklart att den svenska delegationen i FN:s generalförsamlingen ska rösta för förslaget.

För oss som är unga i dag, som redan bevittnar klimatförändringarna, ger det här FN-förslaget hopp. Kanske vågar vi tro på att vi, vår generation och våra framtida barn ändå har en framtid.

Det är på tiden att vi hittar ett sätt för internationell lagstiftning att förstå och bemöta klimatförändringarna. Genom att se på klimatförändringarna ur ett rättighetsperspektiv blir det tydligt att länders klimatarbete inte får handla om att vara bäst i klassen inom Parisavtalet, utan om länders skyldighet gentemot oss människor.

FN-förslaget handlar om klimaträttvisa och om att skapa en värld som det går att leva i, för alla. Vi tror att förslaget att be om ett rådgivande yttrande från världens högsta domstol har en enorm potential att accelerera världens klimatarbete och vi uppmanar den svenska delegationen att rösta ja!


Tua B. Frank och Sara Löwgren, World’s Youth for Climate Justice Sverige


Leo Rudberg, ordförande, Fältbiologerna


Robin Holmberg, ordförande, PUSH Sverige


Lior Stefansson, Extinction Rebellion Sverige


Cecilia Lundström, Fridays For Future Malmö


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Nödläge – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

DEBATTREDAKTIONEN: I dag inleds debattserien ”Nödläge”

ÄMNEN I ARTIKELN

Nödläge – en debattserie om klimatet

Mänskliga rättigheter

Klimatförändringar

Vanuatu

Klimat & miljö

Parisavtalet

Fältbiologerna