ÅSIKT

Måste fler kvinnor dö innan ni förstår?

Debattörerna: Ett år efter Lotta-mordet är bristerna hos svenska myndigheter fortfarande lika stora

Foto: ANNA TÄRNHUVUD
För ett år sedan mördades Lotta Rudholm, 41, och samhället upprördes. Debattörerna Linn Moser Hällen och Eveliina Sinisalo menar dock att Myndighetssverige fortsatt brister i frågor som rör våld mot kvinnor: ”En kvinna ska inte behöva bli mördad i varje kommun eller stadsdel för att polisen och kommunerna ska börja ta våldet på allvar. ” skriver de.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. För ett år sedan, 4 juni 2016, utsattes Lotta Rudholm för grovt våld i sitt hem av en man som hon hade haft en nära relation med. Tre dagar senare, den 7 juni 2016, avled hon till följd av skadorna. 

Mordet som föregåtts av flera brutala våldshandlingar väckte mycket känslor och ett stort engagemang.

Röster höjdes för en Lex-Lotta, debattartiklar skrevs och media rapporterade frekvent om mordet. Mordet på Lotta fick ta plats i det offentliga, i det publika och i våra hjärtan.

Samhällets arbete med våldsutsatta kvinnor hamnade för en kort stund i fokus.

Myndighetssveriges förehavanden granskades och kritiserades. Frågor som ställdes var bland annat; varför åklagaren lade ner förundersökningen, hur det fungerar med allmänt åtal när en våldsutsatt kvinna på grund av rädsla inte vill medverka i förundersökningen, huruvida polisen gör riskbedömningar och hur samhällets (socialtjänstens) skydd till våldsutsatta kvinnor och barn egentligen fungerar.

Ett år har nu gått sedan det brutala mordet och vi frågar oss om mordet på Lotta och debatten som därefter följde har gjort skillnad? Har svenska myndigheter förändrat sina förhållnings- och arbetssätt i relation till våldsutsatta kvinnor?

Har vi, socialarbetare, poliser och jurister, lärt oss något? Och vad har vi i så fall gjort för att förbättra vårt arbete? Vad har vi konkret gjort för att förhindra fler mord?

Syns det i våra budgetar, når vi fler utsatta kvinnor, tar vi våldet på större allvar, hjälper vi bättre och räddar vi fler liv?

Statistiken på mördade kvinnor i Sverige visar tyvärr att så inte är fallet. Under 2016 - året då Lotta mördades - finns 17 säkerställda fall av mord på kvinnor där förövaren har haft en nära relation med offret.

Efter mordet på Lotta har 9 fall klarats upp och ytterligare 7 är under utredning. Efter mordet på Lotta har minst ytterligare 9 kvinnor dödats. Fler fall är under utredning. Det kan vara så många som 16 som dödats av en man de hade eller haft en kärleksrelation med. Bara de senaste veckorna har två unga kvinnor dödats av män som de har eller har haft en nära relation med. Våldet och morden fortsätter således.

Flera granskningar av det dödliga våldet mot kvinnor har gjorts som bland annat visar att myndigheter haft kännedom om offren men inte agerat för att ge skydd och stöd.

Flera mord har begåtts i direkt anslutning till att mannen släppts från en frihetsberövning eller i samband med att den våldsutsatta kvinnan gjort en polisanmälan. Det vanligaste motivet bakom det dödliga våldet mot kvinnor från närstående män är, enligt BRÅ, ”problem i samband med separation”. Det är precis då i samband med uppbrottet och separationen eller i samband med polisanmälan som vi som arbetar inom socialtjänsten eller polisen behövs som allra mest. Det är då vi ska räcka ut vår hand och inte släppa taget.

Vår erfarenhet av samhällets arbete med våldsutsatta kvinnor bekräftar den mörka bild som statistiken visar. Våld i nära relationer är i dag precis som i juni 2016 ett socialt problem och ett brott som inte får ta plats eller resurser, som inte prioriteras och som inte jämställs med andra sociala problem såsom exempelvis missbruk och fattigdom eller andra brott såsom exempelvis supportervåld.

Utvecklingsarbetet inom socialtjänsten går långsamt framåt men ibland även bakåt som i en av Stockholm stads största stadsdelar där ett helt Relationsvåldsteam nyligen sagt upp sig i protest mot en ledning som inte längre ger dem förutsättningar för att göra ett rättssäkert och etiskt arbete.

Vår erfarenhet är även att många kommuner heller inte följer den rådande lagstiftningen som tydliggör socialtjänstens ansvar i fråga om att bedöma risk för eskalerande och dödligt våld och erbjuda skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor.

Hos polisen läggs ärenden med våldsutsatta kvinnor i ”balans”, utredningar tar orimligt lång tid vilket påverkar de våldsutsattas motivation och inte minst tilltro till samhället. Förundersökningar läggs ofta ned på grund av brist på bevis eller att målsägande, den våldsutsatta kvinnan, inte vill/kan medverka. Detta trots att det många gånger finns stödbevisning såsom foto, dagboksanteckningar och vittnen.

Samtidigt som samhället står och ser på pågår våldet. Förra veckan, i går och precis här och nu utsätts tusentals kvinnor för våld av en partner eller före detta partner medans tusentals barn ser, hör och förnimmer vad som pågår. Morden är alldeles för många. Alla de kvinnor som nästan dödas är än fler.

Vi menar att det räcker nu!

Myndighetssverige ska inte behöva fler mord på kvinnor för att ta lärdom.

En kvinna ska inte behöva bli mördad i varje kommun eller stadsdel för att polisen och kommunerna ska börja ta våldet på allvar.

Låt oss i stället lära av våra gemensamma misstag. Och låt oss gör något nu så att vi inte behöver läsa om en Lotta, Ayten, Pia, Bina, Elisabeth eller Tova till som förlorat sitt liv som följd av våld i en nära relation.


Linn Moser Hällen, socionom och föreläsare om våld i nära relationer
Eveliina Sinisalo, socionom och föreläsare om våld i nära relationer


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.