Debatt

Utsatta för sexbrott får inte vård de har rätt till

Debattörerna: 4 av 10 har försökt ta sitt liv minst en gång

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dag väntar närmare 1 500 sexualbrottsutsatta barn och vuxna på att få vård. Och ingenting händer. Nu vill vi se ett nationellt centrum för klinisk metodutveckling, forskning och utbildning, skriver debattörerna.
I dag väntar närmare 1 500 sexualbrottsutsatta barn och vuxna på att få vård. Och ingenting händer. Nu vill vi se ett nationellt centrum för klinisk metodutveckling, forskning och utbildning, skriver debattörerna.

DEBATT

DEBATT. År 2020 anmäldes 8 690 våldtäkter mot kvinnor eller flickor i Sverige. Det är mer än en våldtäkt i timmen, dygnet runt, året runt.

Såväl internationella som nationella rapporter och en nyligen publicerad avhandling visar med skrämmande tydlighet att tillgången till icke-akut vård är långt ifrån tillräcklig. Detta eftersom Sveriges regering inte ännu har vidtagit de åtgärder som Europarådets expertgrupp uppmanar till.

Redan år 2014 ratificerade Sveriges regering Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen.

Konventionen innehåller bestämmelser om att det ska finnas tillgång till vård för sexualbrottsutsatta över hela landet. Detta finns inte i Sverige, och i januari 2019 mottog Sverige kraftig kritik från Europarådets expertgrupp Grevio på grund av detta.

I januari 2022, alltså om fem månader, ska regeringen rapportera vilka åtgärder som har vidtagits utifrån Europarådets kritik gällande bristen på tillgång till vård för sexualbrottsutsatta. Det blir lätt summerat: inga åtgärder alls har vidtagits. Sverige fortsätter bryta mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Sverige har bara en enda forskningsinriktad mottagning som erbjuder specialiserad behandling för sexualbrottsutsatta i ett icke akut skede.

I dag väntar närmare 1 500 sexualbrottsutsatta barn och vuxna på att få vård till mottagningen som finns i region Stockholm.

En ny studie publicerad i Nordic Journal of Psychiatry visar att 80 procent av dessa patienter redan har uttömt sina möjligheter till vård inom regionen, och att närmare 40 procent har försökt ta sitt liv minst en gång.

I höstas publicerades en annan studie från Karolinska Institutet som visar en 26 gånger högre självmordsrisk bland flickor utsatta för sexualbrott i jämförelse med andra jämnåriga.

Denna siffra är beräknad två år efter att en vårdkontakt i Region Stockholm har registrerat kännedom om att sexuellt övergrepp har skett.

Vi menar att ovan nämnda studier inte går att tolka som något annat än ett gigantiskt misslyckande av den offentliga vården.

Eftersom det inte finns skattefinansierade specialistkliniker för sexualbrottsutsatta så har Sverige under decennier byggt upp en enorm vårdskuld.

Utan adekvat vård är risken stor att utsatta, på grund av sina obehandlade skador, hamnar utanför samhället och inte kan ta del av sina demokratiska rättigheter. Så som möjligheten att utbilda sig, arbeta och leva med bästa möjliga hälsa.

Vårdbristen leder även till höga samhällsekonomiska kostnader. Exempelvis i form av sjukfrånvaro, minskad arbetsförmåga, kostnader för ohälsa och uteblivna skatteintäkter.

Sjukvård ska enligt svensk lag vara jämlik, jämställd och fördelas efter behov. Också för sexualbrottsutsatta.

Så länge det saknas tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet för denna stora grupp vårdsökande så saknas förutsättningar för jämställd sjukvård.

Tusentals patienter med hög risk för självmord och för tidig död står utan vård, och antalet utsatta ökar för varje dag som går. Vi har svårt att se hur det är förenligt med en feministisk regeringspolitik.

För att visa på möjligheter och konkreta lösningar så har Stiftelsen Stora Sköndal, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Wonsa formaliserat ett samarbete, och står nu redo att strukturera upp den svenska vården för sexualbrottsutsatta. Om Sverige så vill.

Vårt förslag är ett nationellt centrum för klinisk metodutveckling, forskning och utbildning. Det skulle vara ett konkret svar på Grevios kritik och viktigast av allt, skapa en långsiktig lösning för sexualbrottsutsatta.

Ett nationellt centrum kan bland annat hjälpa alla regioner i landet att implementera mottagningar med kunskap om bemötande, bedömning och behandling av patienter med skador efter sexualbrott.

Tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet som kränks i Sverige, varje dag, varje minut. Det kostar liv. Det är fel. Det är dyrt.

Att ge sexualbrottsutsatta tillgång till en hel vårdkedja är däremot rätt, sparar pengar och är genom ett nationellt centrum också lätt – bara ett beslut bort.

Sveriges sexualbrottsutsatta, stödorganisationer, kvinnoföreningar och idéburna vårdgivare ser fram emot att höra vilka åtgärder regeringen kommer att vidta och Lena Hallengrens svar i dag på interpellation 890: Vård och stöd för personer som har utsatts för sexualbrott.


Maya af Geijerstam, generalsekreterare Wonsa – World of no sexual abuse
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges kvinnolobby
Susanne Bergenbrant Glas, ordförande KLF – Kvinnliga läkares förening
Hermine Holm, generalsekreterare Rise – Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen
Lena Morin Nilsén, generalsekreterare nxtME


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Sexualbrott

LÄS VIDARE

DEBATT Hyckleri att sexköp utomlands är lagligt

ÄMNEN I ARTIKELN

Sexualbrott

Jämställdhet

Sexuella övergrepp

Våldtäkt

Mänskliga rättigheter

Självmord

Sjukvård