Större Gröna Lund hotar Liljevalchs

Debattörerna: Ta hänsyn och stoppa hög bebyggelse och höga åkattraktioner

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Om Gröna Lund flyttar fram sina positioner genom att 30 till 45 meter höga åkattraktioner placeras vägg i vägg med Liljevalchs, förminskas konstupplevelsen. Vad ska staden säga till de konstnärer vars installationer störs av skrik, skriver debattörerna.

DEBATT. Djurgården är en viktig plats i konstens Stockholm. Med framstående och vackra museibyggnader som Prins Eugens Waldemarsudde och Thielska Galleriet, är det glädjande att Stockholms stad beslutat om en större satsning även på Liljevalchs konsthall.

Genom en utbyggnad av Liljevalchs på 2 400 kvadratmeter och med ytterligare utställningsytor kommer man få ny kapacitet för både små och stora utställningar. Expansionen har kostat – den beräknas till 570 miljoner – men kommer med säkerhet att vara en väl värd investering i det långa loppet.

Samtidigt verkar alla i staden inte ro i samma riktning. Ty samtidigt som Liljevalchs rustas upp finns planer på att godkänna en stor expansion av Gröna Lund, precis bredvid Liljevalchs. Åkattraktioner med allt vad det innebär – bullriga maskiner, skrikande åkare, stark belysning – skulle på så sätt placeras utanför fönstret på den nya delen av konsthallen.

Åkattraktioner har sin plats i Stockholm, och faktum är att den rådande situationen, med verksamheterna nära varandra om än inte angränsande fungerar, även om det inte är optimalt.

Men om Gröna Lund flyttar fram sina positioner genom att 30 till 45 meter höga åkattraktioner placeras vägg i vägg med Liljevalchs, förminskas konstupplevelsen. Vad ska staden säga till de konstnärer vars installationer störs av skrik – eller till de turister som rest långväga för att besöka vårsalongen, eller utställningar av internationell klass eller tvingas uppleva bullret på Liljevalchs uteservering Blå Porten?

Och för vem satsar staden alla dessa medel, om man inte tar hänsyn till helhetsupplevelsen och den omkringliggande miljön?

Liljevalchs konsthall uppfördes 1913 till 1916 efter ritningar av arkitekt Carl Bergsten och räknas till den moderna arkitekturens genombrottsverk i Sverige. Byggnaden är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden.

Nu får konsthallen ytterligare en tillbyggnad baserat på ritningar av Wingårdh Arkitekturkontor och konstnären Ingegerd Råman. Dessa byggnader kommer knappast helt till sin rätt om de skyms av bullrande berg & dalbanor.

I stället bör det nya Gröna Lund ges en låg trädgårdsliknande utformning värdig sin omgivning. Liljevalchs besökare måste kunna uppleva sitt besök utan störande moment – och det var knappast åkattraktionerna arkitekterna tänkt på när byggnadernas skapades vid Skeppsholmsviken.

En plats som erbjuder besökaren Stockholms inlopp med Södermalm, Gamla Stan och Skeppsholmen i bakgrunden. Liljevalchs konsthallar förtjänar att betraktas på avstånd utan att skymmas.

Liljevalchs och Gröna Lund har som enda gemensamma nämnare att båda lockar många besökare. Att detta skulle ge ens en positiv effekt på besökstal och ekonomi är inte troligt på grund av verksamheternas skilda karaktärer och målgrupper.

Att besökare till Liljevalchs får en sämre helhetsupplevelse skulle däremot kunna bli en realitet om Gröna Lund får bygga ut. Området är av riksintresse och en nationell angelägenhet parallellt med ett regionalt och lokalt rekreationsområde, en harmonisk oas. Kortsiktiga privata expansionsönskemål som bit för bit leder till förstörd visuell och ljudmässig miljö får inte degradera Stockholms värden.

Vi uppmanar nu de ansvariga i staden att sätta stopp för dessa planer. Om Gröna Lund ska disponera tomten bredvid Liljevalchs, krävs att bolaget tar hänsyn till miljön och anpassar verksamheten så den inte stör viktiga kulturinstitutioner och älskad kulturmiljö.

Det innebär stopp för hög bebyggelse och höga åkattraktioner av den typ som planeras samt att verksamheten inte bara följer bullerregler, utan går än längre för att säkra en rofylld samvaro.

Använd i stället platsens kvalitet för att skapa en mötes-, aktivitets-, och utsiktsplats. Alla initiativ som syftar till att bidra till Stockholms utveckling som konststad är i grunden uppskattade. Därför hoppas vi nu att staden agerar.


Kerstin Barup, arkitekt, Ph.D, professor i bebyggelsevård vid LTH
Niklas Belenius, Galleri Belenius
Kerstin Brunnberg, journalist
Julia Peirone, konstnär
Paula Ternström, skådespelare
Henrik Waldenström, Förbundet För Ekoparken
Kerstin Westerlund Bjurström, arkitekt, vice ordförande Statens Konstråd 1980-93


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM