ÅSIKT

Fara för patienten när läkare inte kan svenska

Överläkare: Människor som söker vård har rätt att få träffa någon som de förstår

Foto: JOHNÈR
Språkförbistringen äventyrar patientsäkerheten och ökar risken för felaktiga diagnoser och behandlingar, skriver debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Jag tjänstgjorde nyligen som överläkare på en psykiatrisk klinik i Mellansverige. I uppdraget ingick att gå bakjour vilket betyder att man är i beredskap om läkaren på akutmottagningen, primärjouren, behöver hjälp med bedömningar av patienter.

Den natt jag var i tjänst ringde primärjouren upp mig var tionde minut. Det ingår i jobbet att man inte sover många minuter som bakjour. Oftast beror det på ett högt tryck med många sökande eller svåra bedömningar. Anledningen i det här fallet var en annan; läkaren talade knappt svenska.

Läkaren, vi kan kalla honom för P., talade så dålig svenska att vare sig jag eller patienterna förstod honom. Konsekvensen blev att varje patientärende tog extremt lång tid att handlägga, köerna växte liksom frustrationen hos personalen på akutmottagningen.

När jag morgonen efter tog upp saken med enhetschefen suckade han djupt och berättade att han informerat både ledning och studierektor om P. men att ingenting hänt.

Fallet illustrerar det som de flesta inom psykiatrin känner till sedan lång tid; problemet med läkare som inte pratar tillräckligt bra svenska och hur de ansvariga inte vågar eller vill ingripa.

Psykiatrin lider av läkarbrist, det är svårt att rekrytera kompetenta doktorer och man vill ogärna mista de läkare man lyckats anställa. Ibland kan handlingsförlamningen från klinikchefer också bero på konflikträdsla.

Det är enklare att låta en läkare med språkproblem passera kliniken om han bara är där en begränsad tid under sin utbildning och vältra över problemet på nästa klinik.

Man vill ju inte heller bli anklagad för att vara rasist. När ett föräldrapar sökte hjälp för sin femårige son på Norra Älvsborgs Länssjukhus förstod de inte vad läkaren sa. De bad att få träffa en annan läkare och blev utpekade som rasister. Påståendet hamnade till och med i sonens journal där läkaren noterade: ”Det finns en klart rasistisk bild”.

Språkförbistringen äventyrar patientsäkerheten och ökar risken för felaktiga diagnoser och behandlingar. Patientnämnden i Jönköpings län har behandlat flera ärenden där patienter inte förstått läkaren eftersom han talade för dålig svenska.

SVT Rapport konstaterade i en undersökning redan för nio år sedan att mer än hälften av Sveriges landsting haft problem med läkare som inte behärskade svenska språket tillräckligt väl.

Efter att ha tjänstgjort på många orter runt om i Sverige kan jag konstatera att bristande språkkunskaper inte är någon ovanlighet och tycks öka i takt med att landsting och rekryteringsföretag desperat försöker locka till sig läkare från utlandet.

Samtidigt ska man också komma ihåg att var tredje läkare i Sverige är utlandsfödd och att majoriteten av dessa gör en fantastisk insats för svensk sjukvård. Jag har tidigare skrivit om de grundläggande problem som psykiatrin brottas med och att mer pengar inte nödvändigtvis skulle lösa problemen.

Om psykiatrin kunde återgå till det som den egentligen ska syssla med skulle också behovet av läkare på sikt normaliseras.

Socialstyrelsen måste ställa högre krav på språkkunskaper och landstingen kan inte anställa läkare som inte kan kommunicera. Patienter har rätt att få träffa läkare som talar svenska.

Stefan Krakowski

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Stefan Krakowski, överläkare i psykiatri, författare och skribent. Har tidigare varit Sveriges representant i Europarådets kommitté för mänskliga rättigheter och har en Certificate in Terrorism Studies från St Andrews University. Aktuell med boken ”Oundgängligt behov – en roman om liv och död, kärlek och psykiatri” (Mummelförlaget)

DEBATTEN

Psykiatrin i Sverige lider av läkarbrist. Detta leder till att läkare med språkproblem hoppar in på kliniker runt om i landet, något som i förlängningen äventyrar patientsäkerheten och ökar risken för felaktiga diagnoser. Patienter ska inte möta läkare som inte kan kommunicera på svenska – därför bör Socialstyrelsen ställa högre krav på språkkunskaper på läkare från utlandet, skriver debattören.