ÅSIKT

Borg! Tala klarspråk!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Henrik D. Ragnevi: Varför ska vi egentligen jobba ännu längre dagar?

Foto: kristisk "När Borg talar om frihet, vems frihet är det han talar om då? Inte är det de utsattas", skriver Henrik D Ragnevi.

Vad är det för låtsaslöner och subventioner som Anders Borg vill se försvinna? Är det lönebidrag för funktionshindrade som han vill minska, varför inte tala klarspråk om det?

Om han nu vänder sig så starkt mot subventioner, vad kallar han då det stöd som ges till hushållsnära tjänster eller de skattesubventioner nystartsjobb innebär?

Andra frågor som hans uttalanden väcker är varför vi i Sverige ska arbeta mer. Sverige har redan Nordens längsta arbetstider och ligger också över många andra länder i Europa. Många klarar ej eller orkar inte arbeta längre tider.

Statistik är kanske inte Borgs främsta sida, han tror fortfarande att 1,5 miljoner människor står utanför arbetsmarknaden. Är det inte då ganska pinsamt att skryta om att nystartsjobb gett 10 000 personer arbete, borde det inte ses som ett misslyckande i så fall. Hur många med funktionshinder har fått arbete genom denna reform? Inte så många skulle jag tro?

Det låter naturligtvis bra att påstå att alla som vill och kan ska bidra till sin egen försörjning, men vad ska staten göra med dem som inte ses som önskvärda på arbetsmarknaden?

Anders Borg vill pröva varje åtgärd för att få ut fler människor i arbete, så varför görs inget för att hjälpa funktionshindrade att kunna komma ut på arbetsmarknaden?
Varför gör inte Borg något för att hjälpa funktions-

hindrade att komma ut på arbets-

marknaden?

2005 var 49 procent av dem med psykiska funktionshinder utan arbete, 2006 hade siffran stigit till 51 procent. I år är den rekordhög och hela 70 procent av dem med ADHD saknade ett arbete att gå till. Den allt hårdare arbetsmarknaden har slagit ut denna grupp och det är här problemet finns, Borg. Vill du få ut fler i arbete så måste du förändra arbetsmarknaden.

Trots att det påstås att vi lever i ett mer individualiserat samhälle i dag är den kollektiva normen för hur du ska vara mycket smalare och sociala avvikelser accepteras i mindre grad.

Du får vara precis hur du vill, bara du är som vi andra.

Detta gör att många människor som kan uppfattas som lite udda slås ut och det drabbar i högsta grad neuropsykiatriskt funktionshindrade. Moderaternas politik har lett till att utanförskapet bland dessa har cementerats.

Många människor sitter i dag bara hemma och har inget att göra, och det är varken bra för individen eller samhället.

När du talar om frihet, vems frihet är det du talar om då? Är det din egen frihet eller dina välavlönade vänners frihet? Inte är det den funktionshindrades med små, för att inte säga obefintliga, möjligheter att ta sig in på den hårda arbetsmarknaden.

Snart finns det inga med våra diagnoser kvar på arbetsplatserna runt omkring i landet och då kommer diskrimineringen att öka något enormt, när den enda kunskap om dessa funktionshinder som människor kommer att få är från ”dokumentärer” på TV3 och Kanal 5 och inte från människor i sin egen närhet.

Varför hyckla och påstå att ni i regeringen vill se fler i arbete? Det är ju ganska uppenbart att så inte är fallet – ni vill bara inte vara med och betala för vårt uppehälle.

Diskriminering ska tydligen vara gratis, fast du tror kanske inte ens att den finns.

Dagens debattör

Att alla som vill och kan ska bidra till sin egen försörjning är förstås ett bra påstående, men vad ska staten och Anders Borg göra för personer med funktionshinder, som inte ses som önskvärda på arbetsmarknaden? Den frågan ställer sig Henrik D. Ragnevi, ordförande för Attention, Göteborg.