ÅSIKT

Så kan Sverige verka för en värld utan kärnvapen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattörer 68 år efter Hiroshima: Med uthållig beslutsamhet är en sådan värld möjlig

Foto: En symbol för fredGenbaku Dome, numera fredsmonumentet i Hiroshima, ligger knappt 150 meter från där ”Little Boy” exploderade 6 augusti 1945. Det är den enda byggnaden som stod emot explosionen i området och har bevarats i samma skick sedan dess.

I dag är det 68 år sedan uranbomben “Little boy” från USA förstörde Hiroshima och dödade över 100 000 människor. Tre dagar senare, den 9 augusti 1945, förstördes Nagasaki av plutoniumbomben ”Fat boy” som dödade omkring 70 000 människor. Under de närmaste decennierna upplevde världen en mardrömslik kapprustning, ledd av USA och Sovjetunionen, tills världens arsenaler år 1986 nådde topp­noteringen 69 000 kärnvapen.

I dag har antalet kärnvapen minskat till omkring 17 000 stridsspetsar. Cirka 94 procent av dem finns i Ryssland och USA, resten i Frankrike, Kina, Storbritannien, Pakistan, Indien, Israel och Nordkorea. De fem förstnämnda länderna är legala kärnvapenmakter enligt icke-spridningsavtalet. Av dem är det endast Kina som ökar antalet kärnvapen.

Det är glädjande att antalet kärnvapen i världen hela tiden minskar. Men antalet är fort­farande förfärligt stort. Svensk utrikespolitik kan bidra till nedrustningsarbetet genom att ­stödja följande åtgärder:

Internationella konventioner förbjuder biologiska och kemiska vapnen, landminor och klustervapen. Vi måste få en motsvarande konvention om kärnvapen. International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) arbetar för detta. Deras petition ”jag uppmanar min regering att inleda och stödja förhandlingar för en överenskommelse att förbjuda kärnvapen vid tidigast möjliga tillfälle” har undertecknats av bland andra Desmond Tutu, Dalai Lama, Ban Ki-moon och Hans Blix. ”Blix-kommissionen” - FN-kommissionen om massförstörelsevapen under ledning av Blix - föreslog också ett totalt, globalt förbud för innehav av kärnvapen (kommissionens rekommendation nr 30).

Sveriges regering och företag kan bojkotta företag som tjänar pengar på kärnvapen och banker som lånar ut pengar till dessa företag. Norska regeringens pensionsfond är ett föredöme liksom Nordea och Swedbank som har nolltolerans för finansiella tjänster till bolagsgrupper som tillverkar, uppgraderar eller handlar med kärnvapen.

Storbritannien står vid en nukleär skiljeväg. De brittiska kärnvapnen finns på missiler ombord på fyra ubåtar som håller på att bli omoderna. Brittiska försvaret ritar på nya kärnvapenbestyckade ubåtar. Under vintern 2014-15 ska de brittiska politikerna bestämma om ubåtsprojektet ska fortsätta eller skrotas. Svenska politiker och fredsvänner kan påverka Storbritannien att bli ett icke-kärnvapenland, ett steg på vägen mot ett Europa befriat från kärnvapen.

I sitt berömda tal i Prag den 5 april 2009 sa president Barack Obama: ”I dag uttalar jag klart och med övertygelse Amerikas beslutsamhet att söka fred och säkerhet i en värld fri från kärnvapen.” Vi måste ”ignorera rösterna som säger att världen inte kan ändras. Vi måste insistera, ’Yes, we can’”. Hans tal i Berlin den 19 juni i år hade samma tema: ”Kanske lever vi nu inte längre i skräcken för global utplåning men så länge kärnvapen finns är vi inte verkligt säkra.” --- ”Fred med rättvisa innebär att arbeta för säkerheten i en värld utan kärnvapen”.

Med uthållig beslutsamhet kan vi skapa en värld fri från kärnvapen.

Inge Axelsson,

barnläkare, professor i medicinsk vetenskap

Stefan Björnson,

civilingenjör (teknisk fysik)

Lars Ingelstam,

professor em. i teknik och social förändring

Thomas Jonter,

professor i internationella relationer

Jan Larsson,

narkosläkare, med. dr

Lars Rydén,

professor em. i biokemi

Elisabet Södersten,

leg. psykolog

Martin Tondel,

överläkare i arbets- och miljömedicin, med dr