ÅSIKT

Sverige skyldigt hjälpa Baltikum

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Statsministern: I dag hedrar vi frihetskampen i våra grannländer

Foto: Foto: LARS HEDELIN/SCANPIX
MANAR TILL SAMLING I DAG Statsminister Fredrik Reinfeldt uppmanar oss att samlas för att tillsammans visa vårt stöd för de baltiska staternas självständighet.

I år är det 20 år sedan våra grannländer Estland, Lettland och ­Litauen återfick sin frihet. Detta efter nära 50 år av sovjetisk ocku­pation och förtryck. I dag samlas vi för att hedra och minnas den baltiska frihetskampen. Vi gör det genom att mötas på Norrmalmstorg i Stockholm för ett måndagsmöte i samma anda som för 20 år sedan. Inbjudna är också regeringscheferna i de i dag fria och självständiga republikerna Estland, Lettland och Litauen.

Måndagsmötena var en spontan folkrörelse som visade ett starkt folkligt engagemang för frihet och demokrati på andra sidan Östersjön. Under 79 måndagar, med start den 19 mars 1990 och fram till den 16 september 1991, samlades tusentals människor på Norrmalmstorg. Det som föddes där var en spontan folkrörelse för friheten. Ett möte som sedan spreds över Sverige och som mest hölls måndagsmöten på ­inte mindre än 50 orter runt om i hela landet.

Mötena ägde rum varje måndag klockan 12. Då samlades människor för att dela hoppet och ­tårarna med de baltiska ­folken. Där ­delade vi deras rädsla när ­Sovjetunionen sände ut sin vålds- och terrormaskin för att slå ned de fredliga protesterna. När ­människorna i Tallin, ­Riga och ­Vilnius stod arm i arm och sjöng framför hotande strids­vagnar och gevärspipor – då kände vi med ­deras mod.

Vi möttes också för att dela glädjen när drömmen blev verklighet. Då självständigheten och friheten kom åter till Baltikum efter decennier av förtryck. När målmedvetenheten, de mänskliga kedjorna och sången från miljoner besegrade fåtalets övermäktiga militärmakt.

Balternas frihetskamp skakade hela det dåvarande öst­blocket i sina grundvalar. Tillsammans med liknande skeenden i en rad andra länder i Öst- och Centraleuropa ledde det samma år fram till både Warszawa­paktens upplösning, liksom Sovjetunionens slutliga sammanbrott. Det var en av Europas stoltaste stunder.

Även den utveckling vi sett sedan det baltiska frihets­året 1991 är historisk. Demokrati­ och rättstat har ersatt diktatur, marknadsekonomi har införts och framstegen har ­varit ­stora för både välfärden och miljön. Europa har återvänt till ­Baltikum och Baltikum till ­Europa. Estland, Lettland och Litauen är i dag fullvärdiga medlemmar av både EU och ­Nato. I Estland infördes också euron som valuta vid årsskiftet. När nu 20 år gått sedan Estland, Lettland och Litauen återfick sin frihet finns skäl att vi särskilt uppmärksammar vår relation till våra grannländer. Att vi markerar 2011 som ett minnesår.

Vi ska minnas att Sverige har en hedersskuld till de baltiska länderna. Som ett av de första länderna erkände Sverige den sovjetiska ockupationen av ­Baltikum. Baltutlämningen ­utgör en mörk stund i svensk ­utrikespolitik. Till det ska läggas att ledande politiska företrädare uttalat att de baltiska länderna inte var att betrakta som ockuperade. Under årtionden såg Sverige bort från det ­lidande som utspelade sig i Baltikum.

När vi i dag samlas för att ­fira 20 år av frihet och självständighet i de baltiska länderna ska vi ta detta med oss.

Vi är skyldiga oss själva och vi är skyldiga de baltiska folken att minnas det förgångna, men också att bygga en gemensam framtid.

Vi lever i dag med många nya utmaningar. I vår värld kämpar andra folk för sin frihet, självständighet och demokrati. Vi ser det i Mellanöstern och i Nordafrika.

För många av dem kan den sjungande revolutionen bli ett ljus att följa. Denna de baltiska ­folkens kamp för sin frihet var en revolution av människor och för ­människor. Med värdighet och övertygelse kämpade människor för vad som var deras rätt. Och de segrade.

I dag – i Estland, Lettland och Litauen – har den första generationen födda i fria och demokratiska länder nyligen nått vuxen ålder. De lever i den dröm deras föräldrar och förfäder kämpade för. En dröm som blev verklighet för 20 år sedan.

Det är en dröm värd att försvara. En dröm som ger andra hopp. I dag klockan 12 möts vi på Norrmalmstorg för att visa just det. Jag hoppas vi ses där.

Fredrik Reinfeldt