Breivik var inte ensam

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

SSU:s nyvalde ordförande: Det viktigaste arbetet börjar nu. I höst ska vi åka landet runt och tala om främlingsfientlighet

Foto: Mattias Vepsä
Gabriel Wikström

En månad har gått sedan de fruktansvärda terrordåden i Norge. SSU har ett särskilt band till AUF och Arbeiderpartiet, vi delar värderingar och samarbetar tätt. Därför slog attentaten i Norge även väldigt hårt mot SSU.

Sorgen är fortfarande tung att bära, men vi kommer aldrig att låta oss skrämmas till tystnad. När bilden nu börjar klarna över vilka motiv som drev terroristen, är det viktigare än någonsin att fortsätta kampen för de ideal som 77 människor fick betala med sina liv för.

Attackerna i Oslo och på Utöya var politiskt motiverade. Det var en attack på socialdemokratin och våra värderingar om antirasism och mångkulturalism. När ledande journalister, opinionsbildare och politiker avpolitiserar attackerna och beskriver gärningsmannen som en ensam galning finns all anledning att vara skeptisk. Terroristen var inte ensam. Han fick stöd för sina sjuka idéer i kommentarsfält och chattforum, på torgmöten och diskussionskvällar. Föreställningen om att islam hotar Europa finns överallt, tyvärr också i nästan alla parlamentariska församlingar.

Även om gärningsmannen ensam bär ansvaret för det han gjort måste vi fråga oss i vilken politisk kontext detta har skett. Det är ingen slump att ”Lasermannen”, John Ausonius, mördade invandrare i början av 90-talet när vitmakt-rörelsen var på frammarsch, ekonomin var i djup kris och Ny Demokrati tagit sig in i riksdagen. Ausonius har i intervjuer för Gellert Tamas uttryckt att han kände ett stöd i folkopinionen, att många klagade över invandringen men ingen gjorde något. Terroristen på Utöya har gett uttryck för liknande typ av resonemang. Han har inte agerat utifrån ett politisk vakuum utan i ett politiskt klimat där främlingsfientlighet blivit mer och mer accepterat.

Även i Sverige har det politiska klimatet förändrats avsevärt. Vi ser det överallt, i kommentarsfält, på ledarsidor som skriver om ”smygislamisering” och ”pursvenskar” och sajter, och sedan valet 2010 också från riksdagens talarstol.

Sverigedemokraterna är medskyldiga till att skapa det politiska klimat som driver fram detta hat. Hela deras retorik går ut på att skapa ett ”vi” och ett ”de”, där ”vi” är överordnat. Med begrepp som ”islamisering” och ”svenskfientlighet” drar de isär Sverige, skapar rädsla och slår in en kil mellan olika befolkningsgrupper.

Efter den 22 juli 2011 kommer en ny ung socialdemokrati att växa fram. Vi, den 22 juli-generationens SSU:are, kan inte gå tillbaka till hur det var före terrordådet. Dådet var riktat mot alla unga socialdemokrater och utfördes av en högerextremist som inspirerades i sin teoribildning och terminologi av rasistiska strömningar runtom i Europa. Dessa måste krossas.

SSU ska bekämpa främlingsfientlighet med vassa argument som har sin grund i forskning ännu starkare än vi har gjort före 22 juli 2011. Det är vi skyldiga offren och oss själva. SSU ska ta debatter, vi ska stå på skolor och vi ska genomföra kampanjer för att tvinga tillbaka främlingsfientligheten och se till att Sverigedemokraterna blir en kort parentes i modern svensk historia.

Vi börjar med att åka till Norge i början av september för att stötta AUF i den norska valrörelsen. Sedan ska vi åka landet runt i höst och tala om just främlingsfientlighet. Det viktigaste arbetet börjar nu.

Vi har bestämt oss för att vinna Sverige tillbaka. Du kan hjälpa oss i kampen genom att alltid ta debatterna i klassrummen och på arbetsplatserna, ordna manifestationer och skapa upprop på Facebook. Tillsammans ska vi trycka tillbaka främlingsfientligheten och rasismen. Det är det bästa sättet att hedra offren i Norge på.

Gabriel Wikström, förbundsordförande, SSU