Politikernas bilhat hotar glesbygden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-07-16 | Publicerad 2014-07-14

Inför höstens riksdagsval tävlar partierna om att omfamna landsbygden. Men bara i ord – i praktiken finns anledning till oro hos landets 1,4 miljoner glesbygdsbor. Många av de trafikpolitiska förslag som presenterats verkar utgå ifrån trafiksituationen i Stockholms innerstad. Detta tunnelseende riskerar att utarma landsbygden arbetsmarknadsmässigt, socialt och servicemässigt. Flera av de politiska partierna vill höja bensinskatten. Att införa en kilometerskatt på tunga transporter är ett annat populärt förslag. Syftet är att minska koldioxidutsläppen och slitaget på vägarna. Intentionerna kan man inte säga så mycket om. Men hur påverkas vardagen för människor i ett avlångt och glesbefolkat land?

Framförallt är det landsbygden som drabbas av förslagen ovan. I större städer kan invånarna välja mellan olika transportsätt; de kan gå, cykla, åka kollektivt eller ta bilen. I glesbygden är förutsättningarna helt andra. Den genomsnittliga svenska kommunen har 20 000 invånare och där saknas tillgång till en fungerande kollektivtrafik. Där är avstånden ofta för långa för att gå eller cykla. Högre skatt på bensin och diesel drabbar därför de som behöver bilen mest, de som bor där det inte finns några alternativ. Kilometerskatt medför dyrare transporter och drabbar naturligtvis i slutändan företagen, arbetstagarna och konsumenterna som bor utanför storstaden.

Som Sveriges största intresseorganisation för bilister är vi medvetna om att bilens plats i storstaden måste förändras. Det krävs att fler går, cyklar och åker kollektivt för att koldioxidutsläppen ska minska. Men då det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att bygga ut kollektivtrafik över hela vårt glesbefolkade land, eller rimligt att förvänta sig att folk cyklar flera mil till arbetet, måste politikerna inse att bilen behövs. Höjd bensinskatt begränsar möjligheterna att ta sig till jobb och vardagsaktiviteter för de mest utsatta. Om kilometerskatt införs snedvrids konkurrenssituationen mellan stad och land. På sikt riskerar arbetstillfällen att försvinna. I slutändan är det glesbygdens invånare som får betala ännu mer för transporter av varor och gods.

Ett för glesbygden gynnsamt sätt att minska koldioxidutsläppen är satsningar på miljöfordon. Men i stället för att främja användningen av dessa fordon har partier bland annat föreslagit att miljöbilars femåriga skattebefrielse ska tas bort.

Höjd bensinskatt och kilometerskatt är trafikpolitiskt fel – det slår hårt mot de 1,4 miljoner människor som är beroende av bilen. Det är dags att politikerna lyfter blicken utanför storstaden och inser att landsbygden inte överlever utan bilen.

Jon Stenbeck