ÅSIKT

Tillverkarna tiger om faran i plastprylarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Fd generaldirektör Kemikaliesinpektionen: Barn mest utsatta för giftiga kemikalier i läsplattor och mobiler

Lagstiftningen kring farliga kemikalier i leksaker har skärpts. Men det gäller inte plaster i elektronikprylar som läsplattor.
Foto: Kim Forsberg.
Ethel Forsberg.

Dustin Hoffman fick veta det redan 1967. Att plast var framtiden. I filmen ”Mandomsprovet” får han tipset att satsa på plast. ”Plastic is the future!”

Att förutsägelsen slog in vet vi nu. Värdet av plast- och kemiindustrins produktion har mångdubblats sedan 1960-talet. Världsproduktionen värderades 2007 till 16 biljoner kronor, och vi i Europa är störst. Här tillverkas plast och kemikalier till ett värde av 5,3 biljoner.

Var tredje sekund tas en ny kemikalie fram i industrin.

Tillväxt är bra. Men lagstiftarna har inte förmått hålla takten. 143 000 kemikalier har släppts ut på marknaden utan att någon har ordentlig koll på riskerna. Successivt har reglerna skärpts. Men kemikaliekontrollen har en näst intill omöjlig uppgift. Vi har försatt oss i en situation där vi dagligen utsätts för en blandning av många farliga kemikalier i våra hem. De finns i textilier och kläder, i byggmaterial, inredning och möbler, i mat och köksutrustning, i leksaker och elektronik.

När vi inte har rätt att veta vilka kemikalier som finns i en vara är vi fråntagna möjligheten att välja. Miljömärkningen är den bästa vägledningen du kan få i dag när varken regelverk eller kemikaliekontroll förmår skydda oss konsumenter. Tyvärr finns inte miljömärkning för alla typer av produkter. Som för elektronik och leksaker.

För leksaker har lagstiftarna skärpt kraven de senaste åren. Några värstingar är förbjudna. Men för elektronik har än så länge väldigt lite gjorts.

Elektronikprylarna är nu en oundgänglig del av mångas vardag. Vi följer nyheter, kollar på film, lyssnar på musik, spelar spel och kommunicerar med bärbara datorer, läsplattor och smartphones. Barnen är flitiga användare.

Informationen om innehållet i varorna är svår att få fram. När tillverkare och handel inte kan svara på vilka kemikalier som finns i produkterna, har jag sökt information via två offentliga databaser på Kemikalieinspektionens hemsida, Varuguiden och Prio. Resultatet blev 76 farliga ämnen. Varav 41 kan ge cancer, skada arvsmassan, eller störa vår förmåga att få barn. Elva är svårnedbrytbara, 16 är miljöfarliga och 14 ger allergier.

När elektroniken används hettas plasten upp. Då kan tillsatserna gå ut i inomhusluften som vi andas in, och nå lungor och andra organ i våra kroppar.

Våra minsta utsätts för de största riskerna. Barn andas in betydligt mer luft än vi vuxna per kilo kroppsvikt. Men det finns ytterligare en omständighet som påverkar riskerna för barn. Med början i fosterstadiet ända upp till 20-årsåldern byggs kroppens hormonsystem, som påverkar flera av våra livsnödvändiga funktioner. Vår förbränning, som när den inte fungerar perfekt kan ge diabetes och fetma. Vårt välbefinnande som vid störningar kan ge depressioner och ångest. Omfattande forskning visar också på effekter som adhd och autism. När de här subtila signalsystemen utvecklas är de som mest känsliga för störningar. Därför behöver vi bry oss särskilt mycket om hur barnen utsätts för farliga kemikalier.

Alltför länge har vi accepterat att vi utan rätt till information utsätts för farlig exponering i vår vardag. Vilket ger industrin fortsatt möjlighet att utan att behöva redovisa innehåll fortsätta sälja varor och farlig plast. Det kan ses som en smart affärsstrategi att dölja innehållet av farliga ämnen i varor.

Det är dags att varna för plast- och kemiindustrins mörkläggning av hur vi och våra barn dagligen utsätts för deras farliga ämnen. Vetskapen om att våra barn dagligen utsätts för farliga sjukdomsbringande kemikalier är skrämmande. Men låt ingen skrämma oss till tystnad. Agera och reagera!

Ethel Forsberg

ARTIKELN HANDLAR OM