ÅSIKT

Löfvens regering har gått vilse i politiken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Tidigare S-ministern Ingela Thalén och RBU om LSS: Vilket samhälle vill Socialdemokraterna ha?

Det är dags att socialdemokraterna plockar fram sin ideologiska kompass igen och tar ut en ny kurs på rättvisekartan. Och kanske också ställer sig frågan: vilket samhälle vill vi ha? skriver förre s-ministern Ingela Thalén tillsammans med RBU:s förbundsordförande Maria Persdotter.

DEBATT. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994. Lagen kom till stånd efter en utredning som tillsattes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen 1988 med en tydlig ambition om att öka delaktighet och inflytande för människor med funktionsnedsättning.

Inte minst en av insatserna, personlig assistans, har fått en avgörande betydelse för människors möjlighet att delta i samhällslivet på egna villkor. Ut försvann gamla tiders institutioner, in kom möjligheten till ett självständigt liv för en grupp som historiskt har haft svårt att göra sin röst hörd.

LSS är en av de viktigaste svenska frihetsreformerna i modern tid och många andra länder har låtit sig inspireras av Sveriges framsynta politik. Men nu är ett parti som värnat utsatta grupper på väg att skjuta LSS i sank. Nu handlar plötsligt allt om besparingar.

Regeringen har aviserat och/eller beslutat om besparingar i personlig assistans på inte mindre än fem olika sätt:

• I regleringsbrevet till Försäkringskassan före jul fick myndigheten i uppdrag att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.

• I direktiven till den nytillsatta LSS-utredningen skriver regeringen att satsningar på övriga LSS-insatser ska finansieras med besparingar i assistansen.

• Utredningen ska också föreslå besparingar i assistansen utöver detta.

• Regeringen vill också kunna sänka assistansersättningen i händelse av kris.

• Regeringen har dessutom redan beslutat om att assistansersättningen bara ska höjas med 1,4 procent årligen. Eftersom löneökningarna brukar ligga på omkring 2 procent eller mer, innebär det att reformen snabbt blir underfinansierad.

Diskussionen om LSS och personlig assistans borde i stället handla om kvalitet i insatserna. Det behövs ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, inte en systematisk nedmontering!

Till exempel skulle en förbättrad utbildning för personliga assistenter vara värdefull. Man kan arbeta med karriärvägar i ett yrke som i dag fungerar som ett genomgångsyrke för många.

Det är rimligt att samhällets stöd följer med i kostnadsutvecklingen och att det har ett tydligt kvalitetsfokus. I de fall tjänsterna utförs av bolag ska dessa uppfylla vissa grundläggande kvalitetsmått och följa den lagstiftning som styr verksamheten. Men man löser inte kvalitetsfrågor genom att ensidigt spara pengar. Ekvationen bättre kvalitet till lägre kostnad går helt enkelt inte ihop.

Det är dags att socialdemokraterna plockar fram sin ideologiska kompass igen och tar ut en ny kurs på rättvisekartan. Och kanske också ställer sig frågan: vilket samhälle vill vi ha?

Hur får människor med funktionsnedsättning leva?

Och får de bestämma det själva?

Ingela Thalén

Maria Persdotter

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM