ÅSIKT

Ingen särbehandling är ”positiv”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Tobias Smedberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, kräver i en debattartikel 13 januari att Leif Pagrotsky och Jens Orback ska se till att positiv särbehandling kan användas i större utsträckning på landets högskolor och universitet.

Tillåt mig skratta.

Låt oss först avverka en myt. Det finns ingenting som heter ”positiv” särbehandling. Särbehandling är alltid diskriminering, diskriminering är alltid negativt.

För att söka till högskola och universitet i Sverige använder vi oss av betyg och högskoleprov. Om nu Smedberg anser att det är ett orättvist system så får han se till att förändra systemet, inte underminera det.

Ge folk med invandrarbakgrund längre tid på sig på högskoleprovet eller låt dem göra provet på sitt eget språk. Ingen ska kunna skylla sina dåliga betyg på att han eller hon inte har svenska som modersmål. Många med invandrarnamn förstår svenska minst lika bra som en som är svensk sen hundra generationer. Ska dessa, enligt Smedberg, också få dra nytta av särbehandlingen eller är det bara ”vissa invandrare” som ska särbehandlas?

Vem är Smedberg att tala om för regeringen vad som är etiskt korrekt? De lagar som är stiftade är gjorda för att se till att i största mån motarbeta diskriminering. Vem är Smedberg att tala om att lagarna är fel? När lagar instiftas måste de ha stöd hos folket annars skulle de aldrig gå att genomföra. Smedberg kanske ska tänka på det nästa gång han försöker uttala sig om något han uppenbarligen är för ovetande om.

Sen bör det framstå som självklart för var individ att om det är något ställe det är synnerligen olämpligt att ha diskriminering på över huvud taget så är det just juristprogrammen. Det behöver man ju knappast vara Einstein för att lista ut.

Uppsala tingsrätt fattade följaktligen ett helt korrekt beslut: att positiv särbehandling (läs: diskriminering) inte är tillåtet på högskolan eftersom det inte är tillåtet på någon annan arbetsplats heller, och högskolan är elevernas arbetsplats.

Det Smedberg vill göra är inte att ta bort diskrimineringen på högskolan utan lägga till ytterligare skäl för att diskriminera elever. Visst, man kan diskutera om det system vi har nu är etiskt korrekt eller diskriminerande, men man utvecklar inte ett system genom att motarbeta det – man gör det genom att arbeta med systemet och förändra det till det bättre.

Nä Smedberg, kryp tillbaka under den sten du kom ifrån och låt oss andra arbeta mot diskriminering genom att minska den, inte främja den.

Anna-Katarina Engström (studerande i rättssociologi)