ÅSIKT

Det här är sjukt

DEBATT

Helena Wiloboken: ”Regeringen straffar oss för att barnen är sjuka”

Foto: Farligt med feber Det kostar inte bara på fysiskt att vara hemma för vård av sjukt barn. Tiden vi är hemma dras dessutom från vår arbetstid. Tiden räknas om i pengar och dras av från den summa vi ska få som a-kassa om vi en dag står arbetslösa. Obs! Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

För ett par månader sedan läste jag i Dagens Arbete något som gjorde mig ledsen, deppig, arg och upprörd. Jag fick mer än klart för mig att vår borgerliga regering återigen låter folk betala för att vi inte är mer än mänskliga.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Informationen gick ut på hur mycket vi sänker vår eventuella a-kassa genom att vårda våra sjuka barn och oss själva genom vissa otrevligheter ingen av oss kan smita från.

De kallas sjukdomar.

Tiden vi är hemma och vårdar barn dras nämligen sedan från vår arbetstid. Detta räknas om i pengar som dras från den summa vi ska få som a-kassa om vi har oturen att bli arbetslösa. Jag finner hela idén fullständigt horribel, för vem kan rå för om man själv eller ens barn blir sjuka?

Effektivisera jakten på fuskarna ännu mer i stället och sluta straffa hela befolkningen. Alla är faktiskt inte smitare.

Så här kan det se ut och tro mig, jag bättrar inte på historien och jag är ingen hypokondriker, men jag hoppas att vi har haft otur och att alla inte har det så här. Jag har 2 pojkar, 5 år och 1 år. Alla räknade sjukdagar är veckodagar, jag har inte lagt till helger.

September:

Vecka 36: Lillebror får hög feber ett par dagar innan det är dags för mig att operera karpaltunnelsyndrom.

Vecka 37: Jag är sjukskriven, storebror får krupp och feber och lillebror följer efter med förkylning och feber.

Vecka 38: Lillebrors feber håller i sig ett par dagar till.

Vecka 39: Lillebror får som följdsjukdom en öroninflammation.

14 sjukdagar.

Oktober:

Vecka 43: Storebror har hög feber och hosta och maken följer efter med feber, värk och hosta. Influensa kanske? Jag är hostig och risig men har ingen feber.

Vecka 44: Febern ger med sig men båda är riktigt slitna. Maken blir sjukskriven och storebror får läkarorder att vila. Till helgen får lillebror feber.

10 sjukdagar.

November:

Vecka 45: Lillebrors feber håller i sig och på fredagen åker vi till barnakuten med feber, hosta och utslag. Utslagen är en reaktion på infektionen och han har lunginflammation.

Vecka 46: Återbesök och lungorna låter bättre. Får order om en veckas vila.

10 sjukdagar (så här långt).

Detta ger 34 sjukdagar på två och en halv månad. 30 sjukdagar har spridits över resten av året då vi kämpat med krupp, maginfluensa öroninflammationer, feber, förkylningar och lite annat smått och gott. Alltså en summa på 64 sjukdagar.

Tack och lov har jag ändå varit hemma – föräldraledig – och kunnat låta barnen bli friska i lugn och ro, för till detta kommer ju feberfria dagar innan man får lämna på dagis.

Vid vissa tillfällen har min man också tvingats att vara hemma, för tro mig, det är en praktisk omöjlighet att hålla, trösta och vårda två små barn i knäet med en spyspann i varje hand.

Beräkna en a-kassa på de här uppgifterna ihop med en lön på 16 800 kronor och se vad det blir kvar. Lägg sedan till hur mycket mindre pengar det blir efter att all medicin är betald.

Nu har jag ju som sagt varit föräldraledig, men om och hur detta påverkar – tja, fråga den som vet. Allt som har med barn och familj att göra verkar ju inte vara meriterande för den borgerliga regeringen, så det innebär säkert någon inkomstförsämring.

Så, hur löser man det här? Kan man tvinga små barn att inte bli sjuka?

Dagens debattör

Helena Wiloboken

30 år, arbetssökande,

Knislinge.