ÅSIKT

Skolan sviker – unga har inte koll på pengar

Lärare: Gymnasieelever får inte lära sig hur man sköter sin egen privatekonomi

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Jag vågar påstå att den som saknar ekonomisk medvetenhet och plan i stället kan räkna med ett ekonomiskt läckage där minst 10–20 procent av inkomsterna rinner ut i sanden, skriver Erik Wennstam.
DEBATT

DEBATT. Snart tar omkring 100 000 unga studenten. Runt om i landet ska det hurras och stämmas upp i Studentsångens ”Sjung om studentens lyckliga dag, den ljusnande framtid är vår!” – med all rätt.

Gymnasiets läroplan är tydlig med att skolans uppdrag är att ”bidra till elevernas allsidiga utveckling”, att skoltiden ska ”förbereda för livet efter skolan” och ”stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden”.

Genom grund- och gymnasieskola ritas många av konturerna till livs- och kunskapskartan. Självklart är studentdagen värd att fira.

Men samtidigt. Många som kommer springa ut i sina vita mössor saknar en avgörande del av den där viktiga kartan – vilket gör det betydligt svårare att navigera. Jag talar om att tvingas ställa upp till start i vuxenlivet, utan att ha fått förutsättningar för ett gott ekonomiskt självförtroende med sig på banan.

Det är i det närmaste ett svek.

Undvikandekulturen kring tabut pengar och privatekonomi lägger krokben redan tidigt i starten – trots att det är känt att just lågt ekonomiskt självförtroende är en utbredd källa till negativ stress.

Och vi har alla med pengar att göra. Varje dag. Livet ut. Därför är det olyckligt att så många unga vuxna – som förväntas kunna fatta kloka kort- och långsiktiga beslut kring sin ekonomi – inte med säkerhet har fått med sig bättre strategier från skoltiden än att chansa eller stoppa huvudet i sanden.

Var – om inte i skolan – ska alla, oavsett bakgrund, kön eller bostadsort, kunna räkna med att få så goda och likande förutsättningar som möjligt att styra sitt eget liv? Även på det ekonomiska planet: att kunna överblicka, avdramatisera och koppla greppet om sin vardagsekonomi. Sådana kunskaper är angelägna, men det är långt ifrån alla som får med sig dem hemifrån.

Grundläggande privatekonomi utgör i dag endast ett mindre moment i ämnet samhällskunskap – i hård konkurrens med övrigt innehåll. Och vad eleverna faktiskt får ta del av skiljer sig vida åt från skola till skola och den enskilde lärarens engagemang, ambition, tid till undervisning och tolkning av kursplanen.  

Pengar är inte allt – men ekonomiskt självförtroende är förknippat med allmänt välbefinnande och att ”äga sitt liv”, och är värt att uppmärksamma i större utsträckning.

Att ha koll på sin ekonomi dämpar energislukande oro, öppnar nya dörrar och ger utrymme för lyxen framtidstro.

Jag vågar påstå att den som saknar ekonomisk medvetenhet och plan i stället kan räkna med ett ekonomiskt läckage där minst 10–20 procent av inkomsterna rinner ut i sanden.

Till exempel genom merkostnader för oreflekterade konsumtionsvanor, eller haltande sparstrategier. Det motsvarar ett svinn om en till drygt två månadsinkomster mindre i plånboken varje år! Helt i onödan. För att inte tala om vad det gör med självförtroendet och nivån av upplevd stress.

I år är det val. Jag efterlyser framsynta politiker och initiativtagare som vill verka för att vardagsekonomi och privatekonomisk medvetenhet ges större utrymme i skolan än i dag.

Ett sådant Sverige skulle vi alla gynnas av. Såväl samhället som individen. Inte minst alla lyckliga studenter. Det är en prioriteringsfråga. Men det är möjligt.


Erik Wennstam


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Höj din röst – filma och skicka in din viktigaste valfråga 00:28
ARTIKELN HANDLAR OM