ÅSIKT

Det här är vår chans att hämta hem Isaak

Debattörerna: Fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea är ett ljus i en nattsvart tunnel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Utvecklingen på Afrikas horn ger även hopp för den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak som i drygt 6 140 dagar suttit fängslad med ett antal kollegor, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Det unika fredsavtal som skrivits mellan Etiopien och Eritrea kan förändra mycket för regionens demokratiska utveckling. Efter 20 år av frysta relationer tinas relationerna äntligen upp.

I den pågående fredsprocessen har historiska statsbesök genomförts i de båda länderna av den etiopiske premiärministern Abiye Ahmed och den eritreanske presidenten Isaias Afewerki.
En fredsfågel i form av ett flygplan från Addis Abeba till Asmara har också gjort sin första resa. Båda händelserna har varit otänkbara i åratal.

I de båda länderna firas fredsavtalet och under en fest för freden på Sergels torg i Stockholm jublade människor med tårar i ögonen. ”Vi trodde aldrig vi skulle få uppleva den här dagen!”

Utvecklingen på Afrikas horn ger även hopp för den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak som i drygt 6 140 dagar suttit fängslad med ett antal kollegor.

Fredsavtalet är ett ljus i en nattsvart tunnel. Äntligen en händelse som kan flytta de låsta positionerna. Ett fredsavtal som hedrar demokratin måste innebära att de friges.

I Etiopien har premiärminister Abiy Ahmed frigett tusentals politiska fångar och journalister de senaste månaderna. Nu hoppas alla att detta även kommer att ske i Eritrea.

I veckan som gått har man frigett fångar som fängslats för sin religiösa tro eller för att man flytt från militärtjänstgöringen.

I väntan på att president Afewerki släpper fler fångar fria kan omvärlden visa att de stöttar den pågående utvecklingen. Det är en känslig process just nu. Det är för svårt att bortse från det som varit och försoning kommer krävas mellan olika grupperingar.

Ett fredsavtal har skrivits under och det har börjat att röra på sig. Kommunikationerna mellan länderna har öppnats och såväl vägar som telefonlinjer har öppnats.
Den positiva utvecklingen måste gå framåt. Företag behöver investera i Eritrea och organisationer startas. Medborgarnas mänskliga rättigheter måste förbättras.

Flödet i sociala medier är fyllt av lyckliga återföreningar. Människors hopp om förändring som firats i veckan är en urkraft att räkna med och bärs fram av alla dem som längtat efter denna stund i både Etiopien och Eritrea. En fred som de flesta helt tappat tron på att få se under sin livstid.

I oron för bakslag är just denna urkraft en resurs.

Utvecklingen på Afrikas horn har på några dagar helt förändrat spelplanen för ett demokratiskt reformarbete.

Politikern Anders Österberg (S) betonar hos reportagesajten Blankspot behovet av att stötta det som pågår:

”Det är otroligt viktigt att omvärlden stöder de reformer och fredsarbetet som sker. Fler svenska politiker och folkrörelser måste också ut på banan och göra mer. Nu inleds det stora arbetet med att starta demokratiska partier och organisationer.”

I våra kontakter med representanter för den eritreanska regeringen har de genom åren alltid sagt: Det är inte en fråga OM Dawit ska friges utan NÄR. Och man har konsekvent hänvisat till konflikten med Etiopien som hinder för detta. Det är i ljuset av detta som vårt hopp för Dawit och hans kollegor på nytt har väckts.

I arbetet med mediekampanjen för Dawit Isaak har vi varje vecka lämnat ett brev hos den eritreanska ambassaden med en vädjan om att han av humanitära skäl borde friges.

Nästa vecka är det kanske dags att ändra strategi.

Ringa på och fråga om vi inte över en kopp kaffe kan diskutera hur de ser på fredsprocessen och framtiden för Eritrea.

Kanske kan vi efter det, tillsammans med civilsamhällsaktörer och svenska politiker snarast boka en resa till Asmara.


Leif Öbrink, Ordförande för stödkommitten Free Dawit Isaak tillsammans med nedan nämnda representanter för mediekampanjen för Dawits frigivning
Anna Hedenmo, ordförande, Publicistklubben
Grethe Rottböll, ordförande, Sveriges Författarförbund
Jeanette Gustafsdotter, vd, TU – medier i Sverige
Jesper Bengtsson, ordförande, Svenska Pen
Jonas Nordling, ordförande, Svenska Journalistförbundet
Jonathan Lundqvist, ordförande Reportrar utan gränser
Kerstin Brunnberg, journalist och tidigare vd Sveriges Radio
Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter
Patrik Hadenius, vd, Utgivarna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM