ÅSIKT

Stoppa slöseriet – då kan ni bilda regering

Debattören: Fokus på en effektivare offentlig sektor skulle kunna ena allianspartier och socialdemokrater

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Finlands sjukhus har 40 procent högre produktivitet än de svenska. Det går att effektivisera den offentliga sektorn, skriver Hedi Bel Habib.

DEBATT. Mindre ideologi och mer av pragmatisk sakpolitik borde kunna underlätta regeringsbildningen.

Att flytta fokus från att sänka eller höja skatter och hitta en gemensam strategi för effektivisering av offentlig sektor skulle vara en framkomlig väg för att hitt samförstånd mellan Allianspartier och Socialdemoraterna och skapa förutsättningar för en bred koalition över blockgränsen.

Här är fyra områden där politikerna borde kunna mötas och hitta gemensamma lösningar:

1. Effektivisera användningen av skattemedel

Det finns inga politiska partier som går till val med löfte om att effektivisera användning av skattemedel inom offentlig verksamhet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gått till val med hot om höjda skatter. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har lovat sina väljare sänkta skatter. Detta skapar oförenliga synsätt och låsta positioner.

Sverige har i dag lägre skattetryck än Danmark, Frankrike, Belgien och Finland. Det kan finnas behov av extra resurser, men dessa bör tillföras genom effektivisering och inte skattehöjningar. Det kan också finnas behov av att sänka skatter, men dessa ska också finansieras genom effektiviseringar av offentlig verksamhet och inte genom nedskärningar eller besparingar.

2. Effektivisera den offentliga sektorn

Varken höjda eller sänkta skatter kommer att hjälpa så länge politiker inte bryr sig tillräckligt om hur effektivt skattemedel används i offentlig sektor.

Gång på gång publiceras rapporter som visar på ineffektivitet i den offentliga förvaltningen utan att politiker verkar bry sig. I Världsbankens rankning Government effectiveness Index kan vi konstatera att Sverige halkat från 4:e plats år 2002 till 12:e plats år 2016 när det gäller effektivitet i offentlig sektor.

Finlands sjukhus har 40 procent högre produktivitet än de svenska, enligt rapporten ”Produktivitetsskillnader mellan akutsjukhus i Norden” som Svenskt Näringsliv gav ut i maj 2016. Rapporten visar att de finländska sjukhusen har den högsta produktiviteten under alla studerade verksamhetsår.

I Sverige skiljer det mycket i produktivitet mellan länssjukhusen och universitetssjukhusen, där länssjukhusen visar på bättre produktivitet. Skillnaden mellan de mest högproduktiva sjukhusen i Sverige är 40 procent högre produktivitet än det genomsnittliga sjukhuset, och genomsnittet ligger i sin tur 40 procent över de sjukhusen med lägst produktivitet.

3. Behövs tre skattenivåer?

Att Finland har högre produktivitet inom sjukvåden borde också diskuteras i förhållande till de beskattningsnivåer som finns i Sverige jämfört med Finland.

I Finland finns bara två beskattningsnivåer: stat och kommun. Ansvaret för hälso- och sjukvården i Finland ligger hos kommuner och samkommuner. En kommun kan ordna tjänsterna genom att producera dem själv eller tillsammans med en annan kommun. Kommunen kan även köpa tjänsterna av ett privat företag eller en privat organisation.

I Sverige finns fler beskattningsnivåer än nödvändigt – stat, kommun och landsting. Sjukvården finansieras genom beskattning via landstinget. Men förekomsten av tre beskattningsnivåer är inte nödvändig. För ett litet land som Sverige borde ett beskattningssystem med två nivåer räcka.

4. Behöver universiteten samla skattemedel på hög?

Det finns flera rapporter som visar att universiteten samlar ”miljarder på hög”, vilket leder till att skattemedel inte används för sitt ändamål.

Riksrevisionen konstaterar en enorm ineffektivitet i resursanvändning och efterlyser bättre styrning av högskolor och universitet från regeringens sida. Granskningen visar att lärosätena har haft svårt att omsätta höjda anslag i forskning och utbildning. Sedan 2007 har de fått ökade intäkter med närmare 20 miljarder kronor, men nästan 40 procent eller motsvarande 12,3 miljarder ligger kvar i hög som outnyttjade medel.

Detta kan ur ett statsfinansiellt perspektiv inte anses vara ett effektivt resursutnyttjande, konstaterar Riksrevisionen. (”Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor”)

Effektivisering av användning av skattemedel borde kunna utgöra en gemensam sakpolitisk plattform som partierna kan enas om.

Att hitta en gemensam strategi för hur de 940 miljarder skattepengar som finns i statsbudgeten ska användas och investeras på ett effektivare sätt kan vara en framkomlig väg för att omfördela resurser mellan olika offentliga verksamheter – eller sänka skatter om Sveriges internationella konkurrensförmåga motiverar det.


Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:34
ARTIKELN HANDLAR OM