ÅSIKT

Stressen kostar oss nio miljarder per år

Ny utredning: Kvinnor mest utsatta – men att gå ner till deltid är inte lösningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Johan Willner
Män och kvinnor reagerar likadant vid likartad stress, men en bristande jämställdhet i samhället påverkar kvinnor mer, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. De flesta av oss känner någon som gått in i väggen, om vi inte gjort det själva. Vi har sett hur människan påverkas när sömnen slutar fungera, minnet sviktar och tidigare förmågor försvinner.

”Utredningen för hållbart arbetsliv över tid” har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro. Det har inte varit lätt då alla siffror inte är tillgängliga, men det framgår tydligt att kostnaderna är väldigt höga ur såväl ett individ-, arbetsgivar- som ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Enbart de offentliga utgifterna ligger, baserat 2016 års uppgifter, mellan 8 och 9 miljarder kronor. Än mer svindlande blir summan om vi även uppskattar produktionsbortfall och individernas egna kostnader.

Det finns dock forskning om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorer som finns i arbetslivet. Höga krav i kombination med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap är farligt. Den emotionella belastning, samvetsstress, som uppstår på arbetsplatser med hög detaljstyrning, produktivitetskrav och mycket närkontakt med människor inom välfärden kan vara farlig om inte medarbetarna får tid för återhämtning och stöd. För många anställda per chef kan vara en risk.

Dessa kunskaper måste användas. På samma sätt som skyddshjälmen är obligatorisk på bygget behöver kunskaperna om hur stressrelaterad psykisk ohälsa förebyggs implementeras, på varje enskild arbetsplats.

Inte minst måste kunskapen öka om hur återgång i arbete för den som drabbats av utmattning fungerar. Vi hoppas och tror att Arbetsmiljöverkets arbete och den kommande myndigheten för arbetsmiljökunskap kan fylla viktiga funktioner.

Kvinnor drabbas av stressrelaterad sjukfrånvaro i högre utsträckning än män. Forskningen visar dock att kvinnor och män reagerar likartat vid samma typer av krav och samma resurser.

Kvinnors överrepresentation beror alltså inte på att kvinnor skulle vara känsligare, utan på att arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.

Dessutom gör kvinnor fortfarande merparten av det obetalda arbetet i hemmet och drabbas mycket hårdare av våld i nära relationer. Kvinnor verkar också behöva prestera mer än män för att få samma lön. Bristande jämställdhet leder alltså till att kvinnor drabbas hårdare.

Inom utredningen har vi haft i uppdrag att utreda ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid som verktyg mot stressrelaterad ohälsa. Vi ser dock inte, från forskningens eller utredningens sida, den sortens isolerade förslag som effektiva lösningar.

Det kan förstås finnas enskilda framgångsexempel, men de försök med kortad arbetstid som har studerats visar oklara effekter på hälsa, särskilt vid jämförelser med reformer som friskvård på arbetstid. Att arbeta mindre innebär ofta att den tid som blir över läggs på stillasittande aktiviteter eller på ett än större familjeansvar – vilket kan vara riskfaktorer för både hälsa och jämställdhet.

Det finns också risker för att arbetsmiljön blir sämre vid arbetstidsförkortning om man ska göra samma uppgifter på kortare tid eller om det är reflektionstid och pauser som prioriteras bort när arbetsdagen kortas.

Viktigast är i stället att arbetsgivare undanröjer de riskfaktorer som forskningen tydligt pekar ut.

Staten behöver underlätta det arbetet, både med att tillgängliggöra goda exempel med hållbarhetsåtgärder på arbetsplatser, forskning för att följa upp effekterna av dessa åtgärder – och genom att fortsätta det breda jämställdhetsarbetet.


Anders Wallner, särskild utredare, ”Utredningen för hållbart arbetsliv över tid
Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM