Billig kärnkraft är bara en myt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Miljöpartiet: Regeringen mörkar utredning om kärnkraftens verkliga kostnader

Regeringen låter kärnkraftsbolagen sätta villkoren för skattebetalarna, skriver debattörerna.

Sverige står inför ett vägval. Ska vår framtida el komma från vindkraft, solenergi och andra förnybara källor eller ska den komma från kärnkraft?

En avgörande fråga, förutom miljö­påverkan och säkerhet, är vad de olika energislagen kostar. När den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten nyligen gav beskedet att avgiften som kärnkraftsbolagen betalar för kärnavfallets slutförvar är för låg, så mörkade regeringen utredningen.

Det är de statliga myndigheterna Strålsäkerhetsmyndigheten, Kärnavfallsfonden och Riksgälden som har haft uppdraget att se hur mycket pengar som behövs för att finansiera slutförvaret av kärnkraftens avfall. Deras slutsats är att det saknas 30–40 miljarder kronor. För att täcka kostnaden behöver kärnavfallsavgiften höjas, från ­dagens två öre per kilowattimme till sex öre. Om inte så kommer alla skattebetalare tvingas betala kollektivt för hanteringen av kärnavfallet. De konsumenter som valt ett avtal med 100 procent förnybar el från till exempel vindkraft och vattenkraft kommer ändå tvingas vara med och betala för avfallet från kärnkraftselen.

Föga förvånande har kärnkraftsbolagen protesterat mot beskedet om höjda avgifter. Bolagens argument är att vinstmarginalen skulle bli för liten och att investerare skulle bli mindre intresserade av att satsa pengar i kärnkraft. Men det enda rimliga är att kärnkraften får bära sina verkliga kostnader i stället för att stödjas av skattebetalarna.

När kärnkraftsbolagen inte vill betala har regeringen nu valt att mörka utredningen. Samma dag som utredningen skulle presenteras beslutade regeringen på ett möte att den inte skulle offentliggöras.

Regeringen låter tydligen kärnkraftsbolagen sätta vill­koren. Att inte höja kärnavfallsavgifter innebär ytterligare en subvention till kärnkraften. ­Regeringens tal om att kärnkraften inte ska subventioneras ekar ihåligt när kärnkraftsbolagen slipper betala både sin egen försäkring mot olyckor och kostnaden för att ta hand om sitt avfall. Utan stöd av dessa subventioner blir kärnkraften olönsam gentemot den förnybara energin och någon ny kärnkraft kan inte byggas. Billig kärnkraft är en myt och regeringen vågar inte publicera resultat som visar vilka kostnader kärnkraften verkligen innebär. Samhällets kostnader för kärnkraften som energislag bör synas på elräkningen.

Men har inte de andra energislagen kostnader som staten får stå för? Jo, framförallt stimulerar staten utbyggnad av förnybar energi genom ett certifikatsystem, där skattepengar används för att få fart på utvecklingen. Den stora skillnaden är att det rör sig om betydligt mindre pengar och att de redovisas öppet på elräkningen. Dessutom är stödet till förnybart tänkt att finnas endast under en övergångstid tills tekniken är mogen och kan stå på egna ben, något kärnkraften aldrig ser ut att kunna göra.

Med alla de risker och osäker­heter som följer med kärnkraften anser Miljöpartiet att det är dags att göra som Danmark och anta en målsättning om att klara energiförsörjningen helt med förnybara energikällor. I stället för att fortsätta subventionera kärnkraften behöver våra resurser satsas på utbyggnaden av den förnybara energi och göra Sverige till ett hållbart föredöme för världen.

Per Bolund

Lise Nordin

Publisert: