Vad gör vi åt att skolor väljer bort vissa barn?

Debattören: Skolor väljer bort barn med ADHD och diabetes

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Studien visar att skolor väljer bort barn med ADHD och diabetes. Minst välkomna var pojkar med diagnoser. Bortsorteringen av barn sker både i kommunala och fristående grundskolor, men mer bland fristående skolor, skriver Fredrik Malmberg, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Foto: TT
Studien visar att skolor väljer bort barn med ADHD och diabetes. Minst välkomna var pojkar med diagnoser. Bortsorteringen av barn sker både i kommunala och fristående grundskolor, men mer bland fristående skolor, skriver Fredrik Malmberg, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

DEBATT. Skolor vill inte ta emot elever med diagnoser eller inlärningssvårigheter, larmar rektorer som ombeds lämna referenser på elever som ska byta skola.

En forskningsstudie från Institutet för näringslivsforskning visar att både fristående och kommunala grundskolor väljer bort barn med diagnoser. Det är helt oacceptabelt. Det är barnen som väljer skola, inte skolan som väljer barn.

”Hej, vi är en familj som precis har flyttat till er stad och vi letar efter en bra skola till vår sexåring. Får vi komma och besöka er skola och diskutera om det finns plats för vårt barn?”

Så inleddes ett brev som forskarna bakom studien ”Do Swedish Schools Discriminate against Children with Disabilities?” skickade till drygt 2 000 kommunala och fristående grundskolor i Sverige.

Breven undertecknandes av en påhittad mamma ”Pernilla Svensson” och i en tredjedel av breven fanns information om att barnet hade diabetes typ 1, i en tredjedel att barnet hade ADHD och i en tredjedel av breven uppgavs inte någon diagnos alls.

Studien visar att skolor väljer bort barn med ADHD och diabetes. Minst välkomna var pojkar med diagnoser. Bortsorteringen av barn sker både i kommunala och fristående grundskolor, men mer bland fristående skolor. Skolorna i studien sorterar bort barnen utifrån informationen om att diagnosen finns och utan att ens ha träffat dem.

Tänk er in i känslan hos de föräldrar som vill hitta den bästa skolan för sitt barn och inser att barnet inte är välkommet. Tänk er in i känslan hos barnen som förstår att de blir bortvalda. Nu signalerar även rektorer att de får frågor om elever som ska byta skola, för att man inte vill ta emot elever i behov av stöd.

Att vara skolhuvudman för en skola är ett stort ansvar och det finns ingen rätt för huvudmän att välja bort elever som har en diagnos. Skolan ska vara öppen för alla elever.

Däremot behövs olika sätt att ta emot barn och ge undervisning – i grundskola (inklusive resursskola), grundsärskola, sameskola eller specialskola. Det viktiga är att det grundar sig i barnets behov.

Det handlar också om att kunskapen om specialpedagogiskt stöd behöver öka och att skolor får förutsättningar att ta det ansvar de har för alla elever. Vi ser att skolor som arbetar systematiskt med att göra sin verksamhet tillgänglig ger elever med olika förutsättningar en skolgång där de når målen för sin utbildning.

I de fall behoven är stora visar också en vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen att tilläggsbelopp till skolor för elever i behov av särskilt stöd ska ges utifrån individuella behov.

Skolkostnadsutredningen föreslog att en skolmyndighet bör ha uppdraget att ta fram riktlinjer för tilläggsbeloppet. Vi i samverkan med Skolverket skulle kunna tydliggöra hur man bör kartlägga en elevs behov. Det skulle även kunna bidra till större likvärdighet mellan skolor.

Det specialpedagogiska stödet måste också komma närmare skolorna och skolhuvudmännen och ges i större omfattning. Specialpedagogiska skolmyndigheten har under våren startat 16 länsvisa samverkanskontor som ger stöd utifrån de behov som skolor och skolhuvudmän har i olika län.

Att sexåriga barn väljs bort på basis av att de har en diagnos gör samhället fattigare både mänskligt och ekonomiskt. Som stödjande skolmyndighet ger vi statsbidrag, anpassar läromedel och ger rådgivning till skolor så att alla elever, oavsett om de har en diagnos eller inte ska kunna nå sin fulla potential.


Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE