De som är terrorhot måste kunna utvisas

M, C, KD och L: Vi är överens – regeringen måste ta fram lösningar

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Regeringens förslag löser inte problemen med utvisningsdömda personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Vi kräver att en ny utredning tillsätts för att möta hotet från terror och extremism, skriver Johan Forssell, Johan Hedin, Andreas Carlsson och Johan Pehrson.
Foto: TT, Fredrik Wennerlund
Regeringens förslag löser inte problemen med utvisningsdömda personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Vi kräver att en ny utredning tillsätts för att möta hotet från terror och extremism, skriver Johan Forssell, Johan Hedin, Andreas Carlsson och Johan Pehrson.

DEBATT. Regeringens förslag löser inte problemen med utvisningsdömda personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Vi kräver att en ny utredning tillsätts för att möta hotet från terror och extremism. 

Hotet från terrorismen är gränslöst och fortsätter att utmana vårt samhälle. Flera uppmärksammade terrordåd har redan inträffat på svensk mark. Andra har kunnat avstyras genom framgångsrikt arbete av rättsvårdande myndigheter.

En viktig del i att kunna freda oss från nya terrordåd är att säkerställa att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige, inte lyckas uppehålla sig i landet.

Genom lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) kan Säkerhetspolisen vidta särskilda åtgärder mot personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot. Det kan till exempel handla om personer som kan kopplas till säkerhetshotande verksamhet. Ytterst kan personen bli utvisad ur landet.

Samtidigt har det funnits omfattande brister i lagens utformning. Dessa blev mycket tydliga för en bredare publik under höstens omfattande rapportering kring sammanlagt sex olika personer.

Enligt Säkerhetspolisen handlade det om såväl personer som bidrar till islamistisk radikalisering som en person som tidigare dömts för terrorfinansiering.

Samtliga utgjorde ett säkerhetshot mot Sverige varpå beslut har fattats om utvisning. Men på grund av säkerhetssituationen i hemländerna bedömdes det inte möjligt att genomföra utvisningarna med tvång, så kallade verkställighetshinder.

Det har senare framkommit att det som beskrivits som en situation med sex personer, i själva verket rör sig om betydligt fler. Samtliga är bedömda att utgöra ett säkerhetshot mot Sverige. Men de är ändå kvar i landet med möjlighet att kunna röra sig fritt i samhället.

Det är en mycket olycklig konsekvens som många i Sverige, med all rätt, har reagerat starkt negativt på. En grundläggande uppgift för varje stat är att freda sina egna medborgare.

Redan 2017 ingicks en bred politisk överenskommelse där våra respektive partier medverkade. Där ingick att göra en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll, till följd av att lagen enligt en inlaga till regeringen från Säkerhetspolisen är otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Trots frågans vikt tog det regeringen över ett år att tillsätta en utredning. Resultatet har nu presenterats i form av ”Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter”.

Det är på många sätt en välskriven produkt, men löser ändå inte situationen där verkställighetshinder anses föreligga.

I praktiken innebär det att de förhållanden som råder i den utländska medborgarens hemland avgör hur säkerheten i Sverige kan upprätthållas.

Bristen på lösningar kan man inte klandra utredaren för då uppdraget aldrig fanns med i utredningens direktiv. Ansvaret ligger således på regeringen som inte heller har hörsammat uppmaningar om att ge utredningen tilläggsuppdrag under arbetets gång. 

Det är viktigt att problematiken nu får en snar lösning. Vi ser ingen annan lösning än att regeringen nu gör vad som redan borde ha gjorts, det vill säga tillsätter en utredning med uppgiften att ta fram lösningar på situationen.

Centrala frågor att se över är hur verkställighetshinder ska bedömas och om det är möjligt att undanröja dessa.

Det måste också övervägas hur de fall där det inte är möjligt att verkställa utvisningar ska hanteras och på vilket sätt samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot inom ramen för de internationella konventioner som gäller.

Vidare bör konsekvenserna för personer som inte följer en beslutad anmälningsplikt ses över i skärpande riktning. Det bör även analyseras hur övriga europeiska länder som också är bundna av europakonventionen arbetar med frågorna och vilka slutsatser som kan dras av deras arbete.

Mot bakgrund av frågornas gränsöverskridande karaktär finns också skäl att se över hur samarbetet inom Europeiska unionen kan stärkas.

Hotet från terrorismen kommer att finnas under överskådlig tid. Nu krävs politisk handling för att lösa de säkerhetsproblem Sverige står inför.


Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)
Johan Hedin, rättspolitisk talesperson (C)
Andreas Carlsson, rättspolitisk talesperson (KD)
Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publicerad:

LÄS VIDARE