Public service-hatet förblindar Moderaterna

Debattören: M:s förslag gynnar bara de globala aktörerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Frågan är om Moderaternas överhuvudtaget har förmågan att se det nya medielandskapet eller om det är viktigare att lösa en pågående identitetskris, skriver Lawen Redar.

DEBATT. Det går sannerligen fort i politiken. För mindre än ett år sedan skriver Moderaterna, genom dåvarande utskottsordförande Olof Lavesson (M), i samband med public service-utredningen att ”det är med tillfredsställelse Moderaterna ser den breda enighet som råder i riksdagen om betydelsen av public service.”

Riksdagens public service-kommitté hade efter ett års utredning fattat beslut om den framtida finansieringen och uppdragsinnehållet i en tid av nytt medialandskap.

Eftersom tillgängligheten och utbudet av nyheter och andra program dramatiskt ökat för de svenska medieanvändarna, landade riksdagens samtliga partier i slutsatsen att det finns ett ökat värde av oberoende medier med hög legitimitet hos allmänheten.

Samtliga partier angav i utredningen att public service ska tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsförmedling, djupgående och objektiv granskning samt ett brett och högkvalitativt kultur- och folkbildningsutbud.

När Moderaterna denna helg samlas till stämma vill man frångå den blocköverskridande överenskommelsen.

Partistyrelsen föreslår att man ska tillsätta en ny utredning, införa reklamfinansiering och smalna av programutbudet.

I sin identitetsförändrade process från ett liberalt till ett konservativt parti vill man helt enkelt driva en kultur- och mediapolitik som frambringar tydliga igenkänningsfaktorer med den gamla svenska borgerligheten.

Hatet mot public service är inget nytt. Men medan Moderaterna söker sig tillbaka till sina tidigare ställningstaganden, har samhället i grunden förändrats. Ståndpunkter man hade på 80-talet bör inte omsättas till en ny verklighet. 

Det Olof Lavesson, tillskillnad från den nuvarande partiledningen, begrep är just detta. Medialandskapet är i grunden förändrad. Svenskarna köper inte tv-apparater vilket gör det helt teknikgalet att återgå till en urvattnad tv-licens. Digitaliseringen gör att ytterst få anpassar sig till tablåbelagda radio- och tvprogram.

I stället söker man programinnehåll via playtjänster, videodelningsplattformar, poddradio- eller musiktjänster. Dagstidningarna har digitaliserats och annonsintäktsfinansieringen går nu till de globala mediaplattformarna. Allt detta påverkar i förlängningen kvalitetesjournalistiken och förstärker den redan bristfälliga bevakningen i många av landets kommuner.

Streamingtjänsterna som Netflix och HBO har tagit en väsentlig del av konsumtionen av rörlig bild, vilket genererat ekonomiska muskler som inhemska aktörer inte kan mäta sig med.

Konflikten handlar därför inte längre om marknadsandelarna mellan public service och de svenska kommersiella mediabolagen. Frågan handlar nu om hur vi stärker svensk media- och kulturproduktion i en tid då globaliseringen riskerar dess utslagning.

Vi behöver både public service och kommersiella aktörer som förmedlar, granskar och återberättar de svenska berättelserna på svenska- och minoritetesspråken.

Vi behöver också ålägga dessa aktörer ett kulturuppdrag så att tillgängligheten till svensk mediakultur inte går förlorad. Netflix och Spotify kommer knappast att uppbära det svenska kulturarvet, tillgången till svenskt arkiv, förstärka svensk- och nordisk film- och tv-produktion, uppbära radions symfoniorkester eller ge ut barnprogram med fokus på lärande och pedagogik.

Det hela är som Lavesson skrev. ”En allt större del av människors mediekonsumtion sker genom digitala kanaler. Att public service också finns där är därför inte bara rimligt utan också nödvändigt.”

Kravet på ett smalt uppdrag kommer bara att gynna de globala aktörerna och bidra till ett ytterligare försvagande av svensk media.

Frågan är om Moderaterna överhuvudtaget har förmågan att se det nya medielandskapet eller om det är viktigare att lösa en pågående identitetskris?


Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM