ÅSIKT

Släpp pillerburken och titta i kylskåpet

Dietist: Personal i äldreomsorgen måste få bättre kunskap om mat och näring

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Även om jag ser nutritionen som underordnad smaken, så har vi mycket att vinna på att förstå vad vi sysslar med när vi försöker laga näringsrik mat till äldre, skriver Frida Axberg.
DEBATT

DEBATT. Socialstyrelsen skriver att nutritionsbehandling är lika viktigt som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Nu är det dags att vi börjar arbeta utifrån detta i praktiken. 

Det är dags att titta upp ur pillerburken och in i kylskåpet!

Problemet med undernäring och svält inom äldreomsorgen är mångfacetterat. Dålig tandhälsa, tugg- och sväljsvårigheter, depression och läkemedelsbiverkningar har stor påverkan. Orsaken till undernäring kan alltså grunda sig i något helt annat än maten. Är det kanske en kurator man behöver prata med? En arbetsterapeut? Eller en logoped inriktad på sväljsvårigheter?

Med det sagt är det viktigt att vi erbjuder god och näringsrik mat inom äldreomsorgen. Även om jag ser nutritionen som underordnad smaken, så har vi mycket att vinna på att förstå vad vi sysslar med när vi försöker laga näringsrik mat till äldre.

Som vi har sett i Aftonbladets artikelserie finns det äldre människor som svälter i Sverige. Detta är oacceptabelt! Men jag vill också uppmärksamma alla de äldre som drabbas av en tystare form av undernäring. De normalviktiga anemiska personer med bristande nivåer av D-vitamin och med ständigt minskande muskellager i kroppen, som aldrig uppmärksammas.

Nästan en av fem äldre har järnbristanemi, vilket orsakar syrebrist och yrsel. Vad gäller D-vitaminbrist har det inte gjorts stora populationsstudier i Sverige som visar hur omfattande D-vitaminbristen är. Studier från Storbritannien och USA visar däremot att ungefär hälften av de över 70 år har D-vitaminbrist.

Eftersom solen är vår viktigaste källa till D-vitamin och vi bor på så nordliga breddgrader finns det anledning att anta att bristen är utbredd även här.

Friska äldre har ett proteinbehov som är 50 procent större än övriga befolkningen. Flertalet sjukdomar ökar dessutom energi- och proteinomsättningen. Om behovet inte täcks tvingas vi förbränna de proteiner som utgör vårt muskellager och immunförsvar. Muskelbrist ökar risken för fallolyckor, gör det svårare att tugga, och minskar hjärtkapaciteten. Ett dåligt immunförsvar ökar risken för allehanda infektioner.

Hjältar inom äldreomsorgen – undersköterskor, sjuksköterskor, rehabpersonal och biståndshandläggare - förtjänar att ha grundläggande nutritionskunskaper i sin verktygslåda.

Kunskaperna skulle underlätta arbetet och göra att vi får ut mer av det som redan görs i dag. Små ändringar i kosten skyndar på rehabilitering och gör att vi kan få en bättre effekt vid sårläkning. Dessutom får läkemedelsbehandling mer avsedd effekt med färre biverkningar.

Även om det finns mycket kvar att önska vad gäller kvalitén på maten så finns det mycket som går att göra med befintliga resurser förutsatt rätt kunskaper.

Utöver detta behövs klinisk nutritionsbehandling för specifika sjukdomar. Det är  bara legitimerade dietister som är utbildade att kliniskt nutritionsbehandla patienter utifrån deras sjukdom. Men som vi kunde läsa i en annan debattartikel här i serien finns det enbart 28 dietister med patientkontakt inom kommunal äldreomsorg i Sverige.

Eftersom det är kommunens ansvar att vårda äldre som ej själva kan ta sig till vårdcentral eller som bor på särskilt boende innebär det i praktiken att endast en extremt liten andel av Sveriges sjukaste äldre har tillgång till adekvat nutritionsbehandling.

Som folkhälsovetare arbetar man i grunden utifrån frågeställningen ”Hur mycket hälsa kan vi få ut per spenderad krona?”. Det är därför provocerande att veta att nutritionsbehandling är bland det billigaste som finns och är i stort sett utan biverkningar. Ändå är nutritionen inte prioriterad, inte ens nästan.


Frida Axberg, legitimerad dietist och folkhälsovetare


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM