ÅSIKT

”Oljepriset kommer att chockhöjas”

DEBATT

Kenneth Strömberg och Magnus Eliasson: Oljebolagen köper upp varandra då tillgången sinar och kostnaderna blir för höga att utvinna ny olja

Foto: Gulfkriget 1991 När Saddam Husseins armé tvingades på flykt av USA, efter Iraks invasion i Kuwait, satte soldaterna oljekällorna i brand.

Efterfrågan av olja är snart större än tillgången. Det finns tecken på att de stora källorna börjar sina.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Oljan tar inte slut än på ett tag men den lättillgängliga sinar. En chockhöjning är att vänta.

- Vi närmar oss en oljechock när som helst inom två år. Vi kan då få se priser som når 200 dollar per fat, säger Ian Lundin, ordförande i Lundin Petroleum i en intervju i tidningen Aktiespararen i augusti 2007.

- Jag tror vi kan vänta oss ett oljepris på 300 dollar per fat inom ett par år, säger Matthew Simmons, VD vid Simmons & Company International. Det kommer att bli gigantiska förändringar. Vi kan klara av det. Om vi inte gör det blir det problem, stora problem...

Oljereserver hotas. Den allt högre efterfrågan på olja kommer med stor sannolikhet att leda till högre priser på drivmedel och andra produkter som tillverkas av olja. Dagens råoljepris ligger just nu på rekordhöga 85 dollar per fat och då har vi en utbuds- och efterfrågesituation som i det närmaste är i balans.

Idag ligger produktion och förbrukning av olja på ungefär 85 miljoner fat per dygn. Då ska vi veta att raffinaderierna i de närmaste kör för fullt och att lagren av petroleum-produkter är minskande.

Vid minsta produktionsstörning som exempelvis orkaner i Mexikanska Golfen eller oroligheter i Mellanöstern, så hoppar oljepriset upp.

Just nu är det oroligt eftersom Turkiet rustar för ett militärt angrepp mot kurdiska baser i norra Irak, där världens största oljereserver finns.

Gamla oljekällor. Man kan undra om det inte finns olja överallt, men det krävs vissa geologiska förutsättningar för att olja ska kunna bildas och samlas i källor. Det är därför inte möjligt att hitta olja överallt och på vilka djup som helst. Förutsättningarna är unika i Mellanöstern där olja ligger i gigantiska fickor.

I Kanada finns inte dessa förutsättningar utan där är det i stort sett endast oljesand som existerar. Oljesand är betydligt mer energikrävande och dyrare att utvinna.

Oljereserverna i USA hade sin topp i början av 1970-talet och är nu på stadig nedgång.

De aktiva oljekällorna är gamla och ger mindre och mindre olja. Saudiarabiens Ghawar, en av de största i världen, minskar sin produktion, likadant med Cantarell i Mexico som producerar mindre och mindre. Samma sak sker i Storbritannien och Norge. De nya källor som hittas är små och täcker inte alls upp denna minskning.

Efterfrågan större än någonsin. Efterfrågan av olja är större än någonsin tidigare och västvärlden som hittills har haft ledartröjan i konsumtionsligan håller nu på att bli omsprungen av de nya tillväxtekonomierna som har befolkningar som är betydligt större än de västliga ländernas.

Bara i Kina nyregistreras över 15 000 bilar per dag. Dessa nya tillväxtekonomier har befolkningar som strävar efter samma standard som väst har. Vilket leder till en betydligt högre efterfrågan än tidigare.

Dessutom har det blivit dyrt och svårtillgängligt att leta olja. Det är billigare att köpa andra oljebolag som har oljereserver än att leta nya oljekällor.

Det förväntas att stora affärer kommer att ske där oljebolag köper upp varandra. Vilket skulle betyda att till slut när reserverna börjar sina så går nedgången snabbare, eftersom källorna tar slut en efter en, utan att det finns nya att ta till.

Oljan en nationell säkerhet. Oljan kommer att bli en nationell säkerhet i många länder. Det finns risk att länder som tidigare varit exportörer av olja kommer att behålla sina tillgångar inom landet i en högre grad, för framtida behov. De som behöver importera olja kommer att få svårare att få tillgång till den sinande varan och tillgodose sina behov.

Som bevis på detta håller Kazakstans regering på att ta ställning till ett förslag, att de ska kunna dra tillbaka redan givna tillstånd för prospektering av olja i landet. Förslaget ska ge regeringen rätten att annullera kontrakt som har med strategiska råvarutillgångar att göra.

Vi ser detta i Ecuador och även Venezuela där Hugo Chavez nationaliserat oljebolag. Vi har även dessa tendenser i vårt grannland Ryssland där det blivit svårare för utländska företag att prospektera olja i landet.

USA invaderade Irak för oljan. När USA och den tillhörande alliansen invaderade Irak ansågs huvudmotivet vara att få bort de massförstörelsevapen som man ansåg Irak hade.

Irak ansågs ligga bakom terrorattentatet den 11 september i New York och med invasionen startades ett regelrätt krig mot terrorismen som ansågs ha sin vagga i Irak.

I verkligheten var Usama bin Ladin en svuren fiende till Saddam Hussein. Det fanns inga kopplingar dem emellan.

Den egentliga anledningen till invasionen var att USA ville försäkra sig om att få tillgång till Iraks stora oljetillgångar i framtiden. Det visades med tydlighet när invasionstrupperna slog en järnring runt Oljeministeriet i Bagdad och i princip struntade i allt annat.

Konflikter uppstår när oljan sinar. Tillgången på olja kommer att bli alltmer begränsad framöver. De ekonomiskt och militärt starka länderna kommer att ta för sig av den viktiga oljan för de egna framtida behoven. Militära konflikter kommer att uppstå.

En begränsad tillgång gör att allt fler som vill ha varan får bjuda över varandra och betala mer. Energifrågan kommer därför att vara en av våra viktigaste frågor framöver.

Det är nödvändigt att ställa om energiproduktionen på jorden från de nu dominerande produktionssätten som använder fossila bränslen som olja och kol.

Vi måste satsa på alternativ som inte är beroende av olja och kol – och som dessutom ger renare luft och ett bättre klimat utan växthusgaser och andra miljöföroreningar.

Kenneth Strömberg

Journalist

Magnus Eliasson

Omvärldsanalytiker

Debattörerna

Kenneth Strömberg

Journalist

Luleå

Magnus Eliasson

Omvärldsanalytiker

Luleå