ÅSIKT

Vi står upp för godhet – och möts av förakt

Debattörerna: Hånet mot oss som vill se en human migrationspolitik kan få katastrofala följder

Foto: KRISTER HANSSON
Kyrkorna har tills i dag mobiliserat mer än 47 000 personer som skrivit under Juluppropet för en human migrationspolitik. Men vi har också hånats och kallats för ”naiva godhetsapostlar”, skriver 15 kyrkoledare och företrädare inom Sveriges kristna råd.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Kritiken mot Juluppropet har stundtals varit kraftig och vissa har kallat oss ”naiva godhetsapostlar”. För andra har uppropet väckt nytt hopp och skapat handlingskraft. I början av februari kommer regeringen att ta emot tiotusentals namnunderskrifter för en human migrationspolitik.

”Jag möter hans förtvivlade ansikte när han berättar om flykten från krigets Syrien och den farliga resan över land och hav. Det var hans livs svåraste beslut. Han lämnade kvar sin dotter och gravida fru då flykten skulle bli farlig. Han lyckades. Men över en natt förändrades allt när den tillfälliga asyllagen trädde i kraft 20 juli 2016. Den omkullkastade hans dröm att återförenas med sin familj och bygga upp ett nytt liv i fred och trygghet”.

Detta skriver en diakon i Piteå, en av många i våra kyrkor som dagligen möter barn och unga som drabbats av den nya asyllagstiftningen.

Kyrkorna har tills i dag mobiliserat mer än 47 000 personer som skrivit under Juluppropet för en human migrationspolitik. Alla dessa uppmanar regeringen att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro, ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv och undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening.

Detta engagemang är ett uttryck för något centralt i kristen tro: Att se människan, värna varandras liv, se Kristus i vår nästa. Även i den som flytt från krig och skiljts från sin familj.

Juluppropet har väckt hopp och förlöst handlingskraft. Stöd har kommit från oväntat håll och nya samarbeten har uppstått. Men det har också visat sig att många inte känner till den nya tillfälliga lagstiftningen som med tidsbegränsade uppehållstillstånd och mycket begränsade möjligheter till familjeåterförening slår hårt mot barn och unga.

Det är också uppenbart att uppropet landat i en tid då rimliga önskemål som att familjer ska få leva tillsammans tolkas som närmast orealistiska krav. Humanitära aspekter och tankar på grundläggande rättigheter ses som något orimligt. Åsiktsklimatet hårdnar.

Vi vill lyfta och kommentera tre tendenser i reaktionerna på Juluppropet:

Välfärden. En del menar att Sverige har gjort tillräckligt för människor på flykt: ”Nu är det dags att rå om oss själva”. Man menar att bostäder, skolor och sjukvård inte räcker till och att Sverige helt enkelt inte har råd.

Juluppropet handlar om de människor som redan finns här. Många av dem blir våra nya framtida medborgare som kommer att bära landet framåt. Kyrkornas engagemang för dessa människor rymmer angelägna samhällsperspektiv.

Desinformation. Vår önskan om att barn ska få vara med sina familjer har av vissa medvetet misstolkats som uppmaning till oreglerad invandring. Juluppropet handlar inte om att återgå till situationen som rådde hösten 2015 utan till det regelverk vi hade då. Det är stor skillnad. Vi räds inte debatten men en anständig diskussion tillskriver inte någon åsikter som den inte har.

Förakt mot godhet. Kyrkorna har hånfullt kallats naiva godhetsapostlar. I samhället och i kyrkorna kan vi självklart vara oense om mål och medel. Men det är allvarligt att engagemang för barn och unga hånas och att grupper spelas ut mot varandra. Förakt mot generositet och välvilja kan få katastrofala följder.

Namninsamlingen för Juluppropet är ännu öppen fram till den 31 januari. Därefter kommer vi att överlämna alla dessa tusentals namn till regeringen i den fasta övertygelsen att barn och unga har rätt till familjeliv och framtidstro.

Engagemanget för barn och unga kommer inte att upphöra. Vi människor hör samman och har ansvar för varandra, över hela världen.


Daniel Alm
Anders Arborelius
Dioscoros Benyamin Atas
Torbjörn Freij
Ieva Graufelde
Göran Hansen
Stefan Holmström
Antje Jackelén
Johnny Kleman
Kjell Larsson
Anne-Christine Lindvall
Jean Mansour
Bernth-Åke Ottosson
Lasse Svensson
Karin Wiborn


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖRERNA

För Sveriges kristna råd: Daniel Alm, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan, Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift, Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan. Torbjörn Freij, pastor Vineyard Norden, Ieva Graufelde, prost Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, Göran Hansen, Adventistsamfundet, Stefan Holmström, missionsföreståndare EFS, Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan, Johnny Kleman, kommendör Frälsningsarmén, Kjell Larsson, missionsföreståndare, Svenska Alliansmissionen, Anne-Christine Lindvall, ordf. Hl Anna av Novgorods Ortodoxa förs, Serbisk-ortodoxa kyrkan, Jean Mansour, arkimandrit, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia, Bernth-Åke Ottosson, tf missionsdirektor, Evangeliska Frikyrkan, Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan, Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd.

FAKTA

Juluppropet

Bakom Juluppropet står landets kyrkor genom Sveriges kristna råd som tagit initiativ till en nationell namninsamling med tre krav till regeringen för en human migrationspolitik. Kraven har fokus på barn och unga. Juluppropet pågår fram till den 31 januari och sedan ska alla namn överlämnas till regeringen.

Sveriges kristna råd

Sveriges kristna råd utgörs av 25 medlemskyrkor fördelade på fyra kyrkofamiljer; katolska kyrkan, lutherska kyrkor, frikyrkor och ortodoxa kyrkor. Dessa rymmer de kristna traditionerna i vårt land.