ÅSIKT

Lyssna på folket - sätt stopp för vinstjakten

Regeringen och LO: Fler partier borde inse att friskolereformen har slagit helt fel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
De stora skolkoncernernas vinstdrift hotar mångfalden och den reella valfriheten i skolan, skriver Ardalan Shekarabi, Anna Ekström och Therese Guovelin.
DEBATT

DEBATT. 25 år efter friskolereformen är skolan en marknad där ett fåtal skolbolag dominerar, med vinstmaximering som främsta syfte. Nu är det dags att skapa verklig mångfald och en jämlik kunskapsskola för alla barn.

När friskolereformen genomfördes i början av 1990-talet var ett viktigt syfte att ge föräldrakooperativ och idéburna aktörer en chans att bidra till pedagogisk mångfald. Så blev det inte, visar en ny LO-rapport som släpps i dag.

Skolmarknaden domineras av framför allt fem koncerner. Överlägset störst är Academedia som står för en femtedel av hela friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket som alla stiftelser och föreningar tillsammans. Koncernen har också expanderat utomlands genom att bland annat förvärva förskolor i Norge. De uppköpta bolagen och koncernerna finns kvar som olika varumärken i koncernen.

Ett tydligt exempel på hur vinstjakten inom svensk skola har lett till enfald snarare än mångfald.

Bilden att det mesta av friskolornas vinster går tillbaka till verksamheten är också falsk. En stor del av det kapital som satsats i skolsektorn har gått till uppköp av nya bolag. Alltså har en stor del hamnat i fickan på de tidigare ägarna, som i flera fall har blivit mångmiljonärer.

I dag är de största koncernerna börsnoterade, och målet är fortsatt konsolidering – alltså att lägga under sig större delar av marknaden.

Det är tydligt att de stora vinstdrivande koncernerna sätter vinstmaximering framför kvalitet. Skolorna har avsevärt lägre lärartäthet än kommunala skolor, men också lägre lärartäthet än andra friskolor.

Samtidigt har koncernerna en större andel elever med högutbildade föräldrar, vilket gör att den låga lärartätheten inte får samma konsekvenser som den hade fått i skolor med ett mindre gynnsamt elevunderlag. Genom att locka till sig elever med en viss socioekonomisk bakgrund bidrar de till att förstärka segregationen.

Hur kunde det bli så här fel?

Den rapport som LO presenterar i dag visar att denna utveckling borde ha kunnat förutses från början. Svensk skola är nämligen världsunik i hur den bygger på marknadsmekanismer; fritt skolval, avreglerad etableringsrätt för fristående skolor, offentligt finansierad skolpeng och vinstintresse. Det här leder till att stor äter liten och koncentrationen tilltar.

Därför hotar vinstdriften också mångfalden och den reella valfriheten.

Avigsidorna med marknadsstyrningen har också tvingat fram omfattande kontroller och detaljreglering som inskränker handlingsfriheten för skolans professioner och inte minst drabbar mindre aktörer som inte har tillgång till samma administrativa och juridiska kapacitet som de stora koncernerna.

Regeringen lägger snart fram förslag om vinstbegränsning och har nyligen beslutat om ett förslag som innebär att olämpliga aktörer inte ska ges tillstånd att äga och driva skola. Seriösa aktörer med elevernas behov i fokus kommer att ges rättvisa villkor att verka inom skolan och välfärden.

De idéburna aktörerna drivs inte av möjligheten att göra stora vinster och kommer därför inte heller att omfattas av vinstbegränsningen.

Målet är inte att vrida klockan tillbaka till 80-talets monopol, utan att skattemedel ska användas för att utveckla välfärdstjänsterna och att aktörer med elevernas bästa för ögonen ska få mer rättvisa villkor.

En stor majoritet av socialdemokrater och LO:s medlemmar vill se ett stopp för vinstjakten. De är i gott sällskap. Också en majoritet av svenska folket, inklusive en majoritet av borgerliga och sverigedemokratiska väljare delar den åsikten.

Hur vore det om fler partier i riksdagen ville lyssna på vanligt folk?


Ardalan Shekarabi
Anna Ekström
Therese Guovelin


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:39