ÅSIKT

Så här halverar vi bensinförbrukningen – utan att det kostar något!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Kenneth Nilsson, civilingenjör: Svagare motorer, lättare bilar, dyrare bensin och mindre bilåkande spar miljön

Foto: Peter Gunnars
Genomsnittsbilen? Mellanklassbilar med liknande vikt och prestanda från ett tidigare test av Aftonbladets bilredaktion.

Klimatfrågan är mänsklighetens ödesfråga: alla vet att vi inte kan fortsätta att förbruka fossil energi och släppa ut växthusgaser som vi nu gör.

Vi svenskar måste också dra vårt strå till stacken även om vi just nu är bäst i klassen.

Våra totala utsläpp är drygt sex ton koldioxid per capita och år, att jämföra med världsgenomsnittet som är fyra, och det måste sänkas rejält.

I Sverige står biltrafiken för cirka 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Vår bilpark är förhållandevis tung och har kraftiga motorer. Genomsnittstjänstevikten för nysålda bilar är 1 400 kg och dessa fordon karaktäriseras av en tvåliters motor på 100 kW. Detta borgar för bra prestanda – ofta kallat körglädje av glada men oansvariga motorjournalister – men främjar inte låg bränsleförbrukning, vilken för blandad körning därför blir så hög som drygt 8 liter per 100 km.

Man kan med statistisk dataanalys visa att motorstorleken är den viktigaste faktorn vad gäller tjänstevikten och bränsleförbrukningen. Motorn skall nämligen inte bara driva bilen, den skall också driva sig själv. Blott en bråkdel av den maximala effekten, 100 kW, används i normal motorvägsfart. Således måste utvecklingen gå mot motorsvagare bilar. För samma yttermått innebär detta dessutom ökade innerutrymmen och lägre tjänstevikt.

Om motoreffekten på medelbilen halveras till 50 kW så skulle tjänstevikten minska till 1100 kg.

Med en turboladdad motor på mindre än halva nuvarande storlek är det, med dagens teknik, fullt möjligt att bygga bensindrivna bilar, med mekaniskt variabla växellådor eller överväxlar, som förbrukar 5-5,5 liter per 100 km.

Detta motsvarar 65 procent av tidigare förbrukning. Om vi dessutom minskar vårt bilåkande med 20 procent genom att samåka, nyttja alternativa färdsätt och ibland avstår från att resa så har vi ganska smärtfritt halverat vår bensinförbrukning.

Hybridbilar framställs ofta som lösningen, men behöver inte nödvändigtvis vara det. De är mekaniskt komplicerade, tunga och därmed dyra i inköp. Bränsleförbrukningen framstår som låg endast därför att de konventionella bilarna inte är optimerade för låg bränsleförbrukning.

Bränslekostnaden per mil är idag cirka 10 kronor vartill kommer 20-30 kronor i avskrivningar, service med mera. Bränslekostnaden dominerar inte även om det känns så vid macken. Av ett bensinpris på 12 kronor är cirka 7 kronor skatter.

Hur kan utvecklingen mot bränslesnålare bilar åstadkommas?

Ett sätt är att kraftigt höja bensinskatten, säg med 8 kronor, så att bensinen kostar 20 kronor litern. Eftersom såväl bränsleförbrukning som körsträcka har minskats så halveras bensinförbrukningen per år. Men dubblerat bensinpris gör att bränslekostnaden per år blir oförändrad.

Bilpriserna drivs i hög grad av motorstorleken så den framtida bilisten kan räkna med lägre kapital- och servicekostnader. Det blir billigare att åka bil men körglädjen ryker förståss – 70 kW per ton tjänstevikt har minskats till 45 (på 60-talet fick man dock nöja sig med 30). Statens inkomster på bensin blir oförändrade eftersom bränsleförbrukningen halverats och skatten dubblats.

Hur ska man då få till stånd en förändring?

Fatta beslut nu om att höja bensin- och dieselskatten med en krona per år under de närmaste tio åren samt skärp beskattningen av motorstarka bilar.

På fem år hinner mycket göras och på tio år kan en total omläggning av bilproduktionen ske. Då vet alla vad som gäller och kan anpassa sig.

Även fordon som drivs med förnyelsebara bränslen måste vara bränslesnåla. Förnyelsebara bränslen konkurrerar ofta med matproduktionen och är verklig bristvara. Att beteckna tunga och motorstinna etanoldrivna Saab- och Volvobilar som miljöbilar är en skandal, som endast vittnar om tillverkarnas framgångsrika lobbyverksamhet och politikernas flathet.

Utan egentlig uppoffring skulle vi alltså kunna halvera bensinförbrukningen, vilket minskar våra totala utsläpp med tio procent! Det är hög tid att skrida till verket.

Läs också:

Debattören

Kenneth Nilsson

civilingenjör, flygteknik

Linköping.