Kulturministern: Vi måste se över tv–licensen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

”Systemet ska vara rättvist och resurseffektivt”

Idag samlas Europas public service-bolag i Stockholm för en konferens om radions framtid. För oss som public service-vänner är det roligt att konstatera att radion i allmänhetens tjänst står sig stark. Medborgarnas förtroende för radio är extremt högt, även i ett europeiskt perspektiv. Det känns bra att Sveriges kulturminister kan berätta för våra europeiska vänner om regeringens mediepolitik som sätter tryck- och yttrandefrihet i främsta rummet. Det finns politiska krafter i vår omvärld som vill minska friheten, öppenheten och toleransen. Vi måste stå upp för människors frihet, deras rätt att yttra sig och sprida information, men också individens rätt att ta emot information.

Public service, och särskilt radion, spelar en central roll för demokrati, mediemångfald och yttrandefrihet. I Sverige råder en bred samsyn kring såväl en generös och allmän finansiering av verksamheten, som inställningen att politiker inte ska lägga sig i innehållet i programmen.

Att staten inte ska styra innehållet i fria medier gäller för kommersiella medier liksom för public service. Men när det handlar om public service finns ett tydligt uppdrag från medborgarna, via sina folkvalda företrädare. Vi ställer därför en lång rad krav när det gäller uppdragets utformning, inriktningen av programinnehållet, liksom hur detta program ska distribueras. Men vi ska inte lägga oss i utformningen av enskilda program. Regeringen har också stärkt detta oberoende.

I samband med denna konferens vill vi ta upp två framtidsfrågor. Det gäller finansieringen – vad som ska ersätta radio- och tv-avgiften (licensen) – och det gäller radions tekniska kliv in i den digitala tidsåldern.

Vi vill värna, förtydliga och utveckla uppdraget som utförs av SR, SVT och UR för att det ska kunna vara anpassat till en ny tid och en ny mediemarknad. För att garantera kvalitet och ett varierat utbud på medieområdet behövs en stark och oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst med ett tydligt uppdrag som ett alternativ till de kommersiella aktörerna.

En grundläggande förutsättning är att bolagen har en trygg finansiering. Dagens system med en radio- och tv-avgift har fungerat ganska väl under många år, men teknikutvecklingen har gjort att licenssystemet måste ses över. Det går numera att få tillgång till programföretagens utbud på fler sätt än genom en traditionell tv-mottagare – till exempel via dator, på läsplatta eller i telefon. Det är fortsatt viktigt att finansieringen kan garantera verksamhetens självständighet och ha medborgarnas förtroende. Det bör också vara ett rättvist och resurseffektivt system. Vi har därför gett den arbetande public service-utredningen i uppdrag att pröva olika alternativ för den framtida finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst. Vi hoppas att utredningen ska kunna presentera ett förslag som programföretagen ger en trygg, förutsägbar och stabil finansiering.

En annan framtidsfråga rör mediernas digitalisering. För i stort sett alla medieslag – tv, tidningar, skivor, böcker och film – har digitaliseringen inneburit stora förändringar. Även radion finns numera på internet och i telefoner. Däremot sker de sändningar som vi tar emot med vanliga antenner, hemma eller i bilen, med gammal analog FM-teknik. Det innebär stora begränsningar. För några år sedan var läget likadant när det gällde tv-sändningar. I det gamla marknätet fanns bara plats för SVT1 och SVT2 samt TV4. Genom tv-digitaliseringen mångdubblades utbudet. Idag kan man med en vanlig antenn och digitalbox ta emot 50 kanaler.

Nu finns alla förutsättningar på plats för digitalisering av radion. För den kommersiella radion bör sändningar kunna starta redan från årsskiftet. Sveriges radio sänder redan idag digitalt i storstäderna och når därmed 35 procent av hushållen. Den pågående utredningen ska ta ställning till en eventuell övergång från FM till digitalradio. I detta ingår att bedöma och lämna förslag om när och hur en sådan övergång i så fall ska genomföras och hur den ska finansieras, samt att bedöma om Sveriges Radios roll i digitaliseringen av radiomediet behöver blir tydligare.

Diskussionerna om radions digitalisering har pågått under många år. Sändningarna påbörjades redan 1995. Tekniken är väl beprövad och i flera andra länder i Europa pågår sändningar. Genom den nya radio- och tv-lagen, som började gälla i augusti 2010, finns ett regelverk för kommersiell digitalradio. I oktober 2010 beslutade regeringen om sändningsutrymmet.

Myndigheten för radio och tv har därefter, tillsammans med Post- och telestyrelsen, tagit fram en strategi. Myndigheten är i färd med att påbörja själva tillståndsgivningen, för nationella, lokala eller regionala sändningar.

Regeringen har varit tydlig med att utvecklingen av digital kommersiell radio ska vara marknadsdriven. Det är radiobranschens och lyssnarnas önskemål som ska styra. Politikens uppgift är att ge förutsättningarna. Vi välkomnar en utveckling av digitalradion. Den nya tekniken ger plats för mångdubbelt fler kanaler över hela landet. Idag finns en begränsad mångfald på de flesta orter och det är bara i storstäderna lyssnarna har ett större utbud att välja på.

Den tidigare debatten har ofta handlat om förslag om att släcka ned befintliga FM–sändningar. Vi tycker den diskussionen blir en återvändsgränd. FM-sändningar bör pågå så länge det finns behov. Vi vill vara tydliga med att vi inte ska ta bort något, utan vi ska införa en ny distributionsform, med nya möjligheter till ökat utbud av kanaler och mångfald i hela landet. Längre fram, när digitalradion är väletablerad, kan det bli aktuellt att diskutera hur en övergång från analog till digital radio ska gå till. Det är många år tills dess. Det viktiga nu är att digitaliseringen kommer igång.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Christer Nylander (FP)

Per Lodenius, (C)

Andreas Carlson (KD)

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Media & reklam