ÅSIKT

Riv upp biståndspolitiken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Att främja svenska exportföretag är inte effektivt bistånd

Foto: Bengt Westerberg, tidigare folkpartiledare, i dag ordförande för Svenska Röda korset.

Den nya regeringen lovar i sin budget för 2007 att biståndet även nästa år ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Det är bra. Pengarna behövs och gör att Sverige med trovärdighet kan fortsätta påverka andra länder att höja sitt bistånd. I regeringsförklaringen sades också att biståndet ska bli mer effektivt och kvaliteten höjas. Det är också bra.

Det övergripande målet för biståndet är fattigdomsbekämpning. Kvaliteten i biståndet måste bedömas med hänsyn till vilka effekter insatserna har för de människor som behöver stöd i sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter eller annat som kan minska fattigdomen.

Det finns i dag en oroande tendens i EU-länderna att använda biståndet för utgifter som inte tillför fattiga länder nya resurser eller på andra sätt tydligt gynnar fattigdomsbekämpningen. I en rapport i våras visade enskilda biståndsorganisationer att upp till en tredjedel av EU-ländernas bistånd används till skuldlättnader, flyktingverksamhet inom EU-länderna och stipendier för studenter från fattiga länder. Till det kommer merkostnader på cirka 25 procent när biståndet används för köp av varor och tjänster från givarländerna.

En möjlighet till kvalitetsförbättring finns omedelbart. Den 9 februari i år fattade den tidigare socialdemokratiska regeringen beslut att finansiera vissa av Exportkreditnämndens (EKN) avskrivna fodringar på fattiga länder med biståndsmedel. EKN:s krediter syftar i första hand till att stödja svenska exportföretag, exempelvis har Ericsson, Volvo, ABB och SAAB fått exportkreditgarantier för verksamhet i fattiga länder. Det må vara ett viktigt syfte som den svenska regeringen har goda skäl att främja, men det är inte vad biståndet ska gå till enligt riksdagens beslut.

Enskilda organisationer som arbetar med statliga biståndsmedel måste formulera mål som är förenliga med det övergripande biståndsmålet, beslutat av riksdag och regering, presentera realistiska planer och metoder för att kvalitetssäkra verksamheten. Vi ska också visa på revision av både konkreta resultat och ekonomisk verksamhet. Allt detta är bra. Samma krav bör ställas på svenska företag som vill få del av biståndsmedel. Men sådana krav har inte ställts på de företag som utnyttjat EKN och därför bör verksamheten inte finansieras med biståndsmedel.

Det är dags att ta pulsen på den nya regeringen, att testa vad kvalitetskraven i biståndet står för. Att använda biståndsmedel för att främja svenska exportföretag är inte effektivt bistånd. Vi uppmanar därför regeringen att leva upp till kvalitetsmålet och riva upp den gamla regeringens beslut.