ÅSIKT

”När faller korthuset?”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Mats Lönnerblad: ”Bankkrisen är snart här – vem betalar, Reinfeldt?”

Foto: Nästa drag Europeiska Centralbanken har tvingats låna ut ofattbara summor för att täcka underskottet i 49 banker. Denna bankkris är ett resultat av bankernas spekulation, speciellt de amerikanska bolåneinstituten som lånat ut för mycket pengar. Denna kris riskeratt spridas till Sverige, den stora frågan då blir vad regeringen Reinfeldt tänker göra åt problemet.
Foto: Jean-Claude Trichet, chef för den Europeiska Centralbanken tvingades låna ut hela 900 miljarder.

Förra gången det var bankkris i Sverige (1987–1993) berodde krisen på att bankerna hade lånat ut för mycket pengar till ett fåtal stora bolag inom fastighetsbranschen. När bubblan sprack och fastigheterna nedvärderades med mellan 50 och 70 procent genomgick Sverige sin största ekonomiska kris genom tiderna.

Nu befinner vi oss i en global bankkris. Torsdagen den 9 augusti 2007 tvingades Jean-Claude Trichet som är chef för den Europeiska Centralbanken (ECB) att låna ut ofattbara 95 miljarder euro (900 miljarder kronor) för att täcka underskottet i 49 banker. På fredagen fortsatte raset när Trichet tvingades låna ut 61 miljarder euro (566 miljarder kronor), vilket är den största räddningsaktionen i bankens historia, för att rädda de europeiska banker inom EU som inte längre klarade av sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad.

Även den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, gick på fredagen ut och lånade ut pengar. Banken lånade ut 19 miljarder dollar (cirka 130 miljarder kronor). Chefen för Federal Reserve, Ben Bernanke, gjorde precis som Trichet.

Under torsdagen fick alla banker låna obegränsat med kapital till en förutbestämd ränta på 4 procent. I fredags var villkoren hårdare. Men vad som förvånar mig är att det inte gjordes någon som helst kreditprövning värd namnet innan krediterna betalades ut.

Förra gången det begav sig för Sveriges vidkommande, tillät sig krisbankerna att plundra både fastighetsägare och företagare, med hjälp av dåvarande statsminister Carl Bildt och bankministern Bo Lundgren, om bankerna bara befarade att säkerheterna hade försämrats. Det var på så vis skötsamma fastighetsägare och företagare fick se sina företag gå upp i rök.

Denna gång går det inte lika lätt att göra sig av med säkerheterna och behålla övervärdena eftersom det är stora delar av den amerikanska bo-marknaden som har kollapsat.

När det gällde den svenska bankkrisen berodde denna på att de svenska storbankerna hade lånat ut alldeles för mycket pengar till ett fåtal fastighetsbolag, med negativ direktavkastning.

Den dåvarande borgerliga regeringens agerande tillsammans med krisbankerna gjorde att den gången blev det allmänheten och de skötsamma fastighetsägarna och företagarna som fick betala för bankernas obeståndssituation.

Den här gången beror den globala finansiella krisen också på bankernas spekulation. De amerikanska bolåneinstituten har lånat ut alltför mycket pengar till personer som egentligen inte borde ha fått lån – så kallade subprimelån. För att locka till sig fler bostadsköpare erbjuder bankerna låg ränta som sedan stiger. Köpen blir ofta dyrare än husens värde.

Även många svenskar har lånat för mycket på sina hus. Svenskarnas bolån har blivit 10 miljarder dyrare på ett år, vilket är nästan en tredjedel, och svenskarnas bolån är nu uppe i mer än svindlande tusen miljarder kronor.

Den fråga som jag därför vill ställa till regeringen Reinfeldt denna gång är hur ni tänker göra om korthuset rasar.

Kommer ni då att göra som förra gången när bankerna tilläts säga upp krediter för skötsamma fastighetsägare och företagare om de befarade att säkerheterna hade försämrats?

Eller kommer ni att agera som på den internationella marknaden där det inte går att säga upp krediter för kunder som under den löpande avtalsperioden sköter sina amorteringar och räntor?

Dagens debattör

Mats Lönnerblad

ordförande i Sveriges

bankkunders riksförbund

Mats Lönnerblad