ÅSIKT

Polisen – visa vilka normer som gäller

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Regeringen måste ge polisen mandat – nu gynnas bara rasismen

Polisens våldsmonopol utmanas av kriminella gäng, sharia-poliser och antidemokratisk islamistisk jihadism. Staten måste genom polisen tydliggöra vem det är som regerar på ytan, skriver Eli Göndör, fil.dr. i islamologi, leder Timbros integrationsprogram ”Majoritet och mångkultur”.

DEBATT. Polisens våldsmonopol utmanas av kriminella gäng, sharia-poliser och antidemokratisk islamistisk jihadism. Samtidigt tilltar uttryck som pekar ut immigranter och framför allt muslimer som orsaken till allt ont och det stora nationella problemet. Under tiden slår en valhänt regering i luften med: ”kunskapshöjande aktiviteter för allmänheten och dialoger med utsatta grupper om rasism och liknande former av fientlighet på olika platser i landet.”

Regeringen tycks inte förstå sambandet mellan otrygghet och rasistiska föreställningar. Brottsbekämpningen är nämligen inte bara en fråga om trygghet i vardagen utan också en fråga om huruvida just rasistiska föreställningar i samhället sprids och intensifieras. Om rädsla är en av faktorerna som leder till rasistiska föreställningar är sannolikt trygghet en av de faktorer som dämpar rasistiska föreställningar.

Våldsmonopolets vidmakthållande i det offentliga rummet sammanfaller således med nivån på rasism i landet. Ett polisiärt och institutionellt vakuum fylls naturligtvis genast ut av kriminella gäng, klanledare och självutnämnda moralpoliser. Mer behöver inte Sveriges rasister och muslimhatare för att få den bekräftelse de letar efter. Regeringens antirasistiska kursverksamhet blir därmed verkningslös.

Om ytan Sverige ses som arenan för en pågående maktkamp mellan myndigheter och andra intressen som strider mot samhällets normerande värderingar, måste staten genom polisen dels tydliggöra vem det är som regerar på ytan. Dels klargöra att försök till att utmana det får ödesdigra konsekvenser för förövarna.

Det stämmer att polisen inte kan ändra människors värderingar eller gå in i människors hem för att kontrollera hur de lever sina liv och ännu mindre styra upp alla uppfattningar och beteenden som inte överensstämmer med svenska normer.

Men regeringen signalerar genom polisens närvaro vem som kontrollerar ytan och vilka värderingar det är som gäller i hela Sverige. Den minskar sharia-polisers och kriminella gängs självsäkerhet. Den manifesterar att Sverige är ett kontraktssamhälle som skyddar alla medborgare i samma utsträckning oavsett varifrån de kommer eller var i Sverige de bor. Det i sin tur minskar uttryck som ger främlingsfientliga och rasistiska föreställningar bekräftelse.

Naturligtvis krävs även andra åtgärder. Polisens arbete måste följas upp med fungerande skolor och myndigheter. Men på sikt visar våldsmonopolets upprätthållande att det finns tillförlitliga alternativ till klanledare, vissa religiösa aktivister eller brottslingar. Det leder till att en stabil trygghetsfaktor etableras kring vilken tillit kan byggas. I sin tur får det konsekvenser för hur exempelvis hederskultur utövas i olika områden.

En regering oförmögen att ge polisen mandatet den behöver för att skydda landets alla medborgare och förankra det i avskräckande strafflagstiftning, kan varken göra anspråk på att bedriva feministisk eller antirasistisk politik. Ty när områden i Sverige överlåts åt kriminella gäng och de mest radikala samhällsfientliga uttrycken för islam, gynnas snarare patriarkala klanstrukturer, främlingsfientliga och muslimfientliga krafter.

Problemet är inte en högervänsterfråga. Det är en fråga om sunt förnuft. Regeringen måste inse att informationsarbete om religion, rasism och muslimfientlighet blir verkningslöst om inte våldsmonopolet upprätthålls och odemokratiska samhällsfientliga krafter bekämpas.

Om våld krävs för att uppnå målet är det mycket olyckligt men det är ingen katastrof.

Eli Göndör

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM