ÅSIKT

En dödad journalist - ett nederlag för demokratin

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

SJF: De som rapporterar om verkligheten blir allt mer utsatta

Nils Horner, mångårig korrespondent på Sveriges radio, sköts ihjäl i Kabul. Chefen på Ekot Anne Lagercrantz och SR:s vd Cecilia Benkö på presskonferensen.

Dödsskjutningen av Sveriges Radios asienkorrespondent Nils Horner har chockat oss alla.

Vi har förlorat en fantastisk journalist och en uppskattad kollega. Vi sörjer med familj och anhöriga. Och vi har återigen påmints om hur utsatt journalistyrket är. Hur journalister görs till måltavlor, utsätts för hot och våld. Hur journalister mördas.

Internationella journalistfederationen, IFJ, rapporterade att minst 120 kolleger dödats i jobbet under 2013. Endast 15 av dessa dödsfall var olyckor. 105 journalister dödades alltså av någon förra året.

Siffrorna är högst i Syrien, Irak, Pakistan, Indien och Filippinerna, men ytterligare 20 länder återfinns på denna svarta lista.

Och denna sorgliga utveckling fortsätter. Årets första rapport om en dödad journalist kom redan 2 januari, då en pakistansk reporter hade skjutits till döds två dagar tidigare.

Rapporter om dödade kolleger har därefter kommit med jämna mellanrum även i år, och nu alltså den fruktansvärda nyheten om Nils Horner.

Vi har de senaste åren sett hur utsatta även svenska journalister är i samband med internationella uppdrag. Men också hur påtryckningsförsöken mot oss blir allt tydligare här hemma. Journalistförbundets undersökningar visar att 40 procent av medlemmarna har utsatts för någon form av påtryckning.

Journalister kommer alltid att vara ett hot för vissa grupper.

De grupper som inte vill se demokrati, som inte vill se öppenhet, som inte vill se allas lika värde. De grupper som inte vill att verkligheten ska förmedlas.

Och dessa grupper drar sig inte för att tysta oss med hot och våld.

Tio journalister dödas alltså varje månad, året om. För varje demokratiskt vald ledare borde detta vara en skräcksiffra. Ändå hör vi fortfarande väldigt lite om hur dessa siffror ska minska. Det handlar mest om hur redaktioner ska ta ansvar, och hur vi ska skydda oss på fältet.

Och visst kan journalistyrket diskuteras ur ett säkerhetsperspektiv, och vilka risker enskilda journalister ska ta.

Men det är aldrig journalister som väljer att bli dödade, det är någon som väljer att döda journalister. Och det är ett brott som aldrig får accepteras.

Varje dödad journalist är ett nederlag för yttrandefriheten och demokratin. Vi måste hedra var och en genom att aldrig låta dem falla i glömska. Och fortsätta deras arbete.

Jonas Nordling