EU:s budgetuppgörelse är allt annat än lagom

KD: Avtalet i Bryssel är ett stort steg i fel riktning

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Den nya budgetuppgörelsen i EU innebär införande av nya skatter. Något som för oss är oacceptabelt. Det är en inställning som också delas av svenska folket, skriver Sara Skyttedal och David Lega (KD).
Foto: Getty, Kristdemokraterna, EPP Group
Den nya budgetuppgörelsen i EU innebär införande av nya skatter. Något som för oss är oacceptabelt. Det är en inställning som också delas av svenska folket, skriver Sara Skyttedal och David Lega (KD).

DEBATT. I valet till Europaparlamentet förra året mötte Kristdemokraterna väljarna med ett budskap om ”ett lagom EU”. En valslogan som fick såväl partiledare som statsråd att gå i taket med omdömen som ”omoget” och ”farligt”.

Men budskapet om ett EU som har en lagom omfattning och ägnar sig åt rätt frågor är fortsatt det rättesnöre som vi, och vi vågar påstå även en majoritet av svenskarna, har i sin grundsyn på EU.

Därför beklagar vi den budgetuppgörelse som EU:s regeringschefer nu ställt sig bakom, som innebär höjda utgifter, EU-skatter och i grunden felaktiga prioriteringar mellan EU:s utgiftsposter.

EU:s långtidsbudgetar löper sju år i taget, och nästa period är tänkt att påbörjas första januari nästa år. Det är ramarna för den budget som regeringscheferna nu kommit överens om och som i nästa steg kommer behandlas av Europaparlamentet. Denna gång skiljer sig dock förutsättningarna, på ett uppenbart sätt, från tidigare budgetförhandlingar.

Sveriges närmaste allierade i dessa frågor, Storbritannien, har inte funnits kvar vid vår sida i förhandlingarna. Detta har på ett naturligt vis skiftat balansen i kretsen av medlemsländer. Storbritanniens frånfälle innebär också att EU får in mindre pengar i form av medlemsavgifter. Detta samtidigt som verkligheten har krävt nya kostnadsdrivande EU-åtgärder vad avser exempelvis gräns- och migrationshantering.

Vi har hela tiden varit tydliga med hur vi anser att detta dilemma ska hanteras. EU måste prioritera hårt och med en tydlig fokus på konkurrenskraft och de uppgifter där Europasamarbetet uppvisat ett verkligt mervärde. Det innebär att stora ineffektiva subventionsprogram, och uppgifter som bättre hanteras nationellt, måste stryka på foten.

Detta synsätt saknas i den överenskommelse som nu ligger på bordet. Det är sant att en EU-budget är, och måste vara, ett givande och ett tagande. Och att ingen kan förväntas få sin ”önskebudget”. Men lika sant är att varje parti och politisk rörelse måste hitta sina röda linjer.

Vi menar att EU i och med överenskommelsen mellan regeringscheferna tagit ett stort steg i fel riktning. Inte minst bygger budgetens finansieringsmodell på införandet av olika EU-skatter. Något som för oss är oacceptabelt. Det är en inställning som också delas av svenska folket.

Kristdemokraterna kunde i juni med hjälp av opinionsundersökningsföretaget Demoskop påvisa att det finns ett massivt svenskt motstånd mot EU-skatter. Enbart tre procent av de tillfrågade i Demoskops undersökning ansåg att nya EU-skatter var ett mycket bra förslag. 68 procent svarade att de föreslagna skatterna är ett ganska eller mycket dåligt förslag.

Tyvärr rör sig budgetfrågan inte i ett vakuum. En viktig del i vårt budskap om ett lagom EU under förra årets valrörelse rörde social- och arbetsmarknadsfrågorna.

Våra varningar om att EU riskerade lägga sig i svensk lönebildning, a-kassa och socialförsäkring viftades undan. Detta inte minst av Socialdemokraterna som menade att vi helt enkelt ljög och hittade på.

Ett år senare befinner vi oss i ett läge där ett skarpt förslag om europeiska minimilöner väntas komma redan i höst. Samtidigt driver den socialdemokratiska partigruppen i Europaparlamentet på för annan ny EU-lagstiftning i välfärds- och arbetsmarknadsfrågorna, exempelvis vad avser försörjningsstöd.

En fråga där gemensamma EU-lösningar helt saknar mervärde.

Vi är i grunden EU-vänner. Att vi är tydliga med att EU inte bör ta in skatter, höja medlemsavgifter som svar på att man blivit av med ett medlemsland eller reglera lönebildning från Bryssel förändrar inte det. Det är tvärtom de krafter som driver på för denna utveckling som på allvar riskerar hota det folkliga stödet för samarbetet.

EU:s fördrag tydliggör att Europaparlamentet måste godkänna långtidsbudgeten för att den ska bli verklighet. En process som väntas ske i höst.

Vårt besked till våra väljare är att vi kommer trycka på nej-knappen. Kampen för ett lagom EU fortsätter.


Sara Skyttedal, europaparlamentariker (KD)
David Lega, europaparlamentariker (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad: