Lägg inte ut giftigt slam på våra åkrar

Debattörerna: Regeringen måste säga nej till sin egen utredning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Regeringen måste säga nej till sin egen utredning om att fortsätta lägga ut slam på åkerjordarna. Slammet innehåller alla de miljögifter som etablerade forskare varnat för i decennier, skriver debattörerna.

Foto: TT
DEBATT

DEBATT. Vi kräver att regeringen säger nej till sin egen utredning om att fortsätta lägga ut slam på åkerjordarna. Slammet innehåller alla de miljögifter som befolkningen utsätts för idag och som etablerade forskare redan varnat för i decennier. Detta är oacceptabelt.

Branschorganisationen Svenskt Vatten AB vill att deras medlemmar ska fortsätta lägga ut reningsverkens förorenade rötslam på jordbruksmark.

Regeringens utredare har tyvärr okritiskt anammat Svenskt vattens önskemål och därmed avfärdat behovet av att skydda befolkningens hälsa mot hormonstörande ämnen och andra miljögifter som exempelvis PFAS, bromerade flamskyddsmedel och läkemedelsrester.

Svenskt vattens medlemmar sparar 100-tals miljoner på att dumpa slammet på åkerjorden med hänvisning till att slammet innehåller värdefulla resurser, bland annat i form av fosfor.

Vi ser dock inte att det är ett giltigt skäl med hänsyn till de oacceptabla riskerna.

Det finns dyrare men alternativa sätt att återföra de livsnödvändiga närsalterna till åkerjorden. Detta har regeringen i högsta grad varit medveten om när de beställde utredningen; ”Hållbar Slamhantering”, vilken publicerades den 17 januari i år.

Till vår besvikelse ser vi att utredningen inte har accepterat uppdragets utgångspunkter, utan i stället spelat ned riskerna med miljögifterna i slam.

Utan någon rationell motivering för detta, föreslås i stället ett ”kvalitetssäkrat” slam vara en godkänd väg för att tillåta slam på åkermarken.

Riskbedömningen bygger inte på sedvanliga kunskaper om flöden och ackumulering av miljögifter, utan på en svepande argumentation om försiktighetsprincipen. Och man relativiserar till stor del problematiken med ”ingen akut fara” eller att jordbruksmarkens mikroliv och produktivitet ändå tycks klara sig.

Utredningen tycks inte förstå, att så länge spridning av förorenat slam är tillåtet, så kommer halterna av metaller och långlivade naturfrämmande ämnen att öka.

Med tanke på att befolkningen under lång tid har exponerats för de miljögifter utredningen handlar om, räcker det inte med långsammare haltökningar från de redan höjda nivåerna i människornas vävnader.

Vi har nu alla hundratals industriproducerade och svårnedbrytbara miljögifter i blod och fettvävnad, så det är svårförståeligt varför slamutredningen med en svepande argumentation avfärdar uppdragets utgångspunkt. Att utredningen vill sockra sitt förslag med ett nytt bättre ”kvalitetssäkrat slam” ser vi som missvisande och orealistiskt.

Utmaningen med miljögifterna i samhället är enorm, men åtgärderna kan i stort sett bara hanteras uppströms med en striktare kemikaliepolitik. Slammet tar emot det som finns på en global marknad och bör förstås inte bidra till att förvärra en redan utmanande situation.

En ytterligare besvärande omständighet är att Sveriges forskare och progressiva politiker tidigare har drivit på för bättre lagstiftning, bättre riskbedömningar och en ökad förståelse för hotet från till exempel hormonstörande ämnen.

Sådana ämnen som återfinns i slammet är i dag epidemiologiskt kopplade till inte bara skadliga effekter i ekosystemen, utan även till skador på människa som minskad fertilitet, missbildningar i urogenitalorganen, benskörhet, cancer, diabetes, fetma, och störd mental utveckling.

Problembilden är lika allvarlig som komplex och det borde ha varit en självklarhet att skydda befolkningen mot onödig exponering för de här kemikalierna. Sverige riskerar nu tappa trovärdighet i sin strävan att verka för en hög kemikaliesäkerhet.

Regeringen behöver nu verkligen visa att man står upp för målet ”giftfri miljö”.


Anders Wijkman, hedersordförande Club of Rome och ordförande Climate-KIC
Karl-Henrik Robert, professor i strategisk hållbar utveckling och grundare av Det naturliga steget
C-G Bornehag, professor i folkhälsovetenskap
Åke Bergman, professor emeritus, miljökemi
Gunnar Rundgren, lantbrukare, konsult och författare
Per-Åke Sahlberg, lantmästare, fd ordf LRF Skaraborg. Ledamot av KSLA
Bertil Hagström, med.dr. Läkare för miljön
Ewa Björnberg, lantmästare och miljöinspektör
Bengt Bodin, författare och agronomie doktor
Hans Sternlycke, författare och miljöjournalist
Magnus Hedenmark, ekotoxikolog, konsult och författare
Charlie Wijnbladh, civilingenjör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publisert:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimatförändringarna

Klimathotet

Regeringen

Anders Wijkman

Reningsverk

Jordbruk

PFAS