ÅSIKT

Nej, samvetsfrihet hotar inte aborträtten

Jurister: Om det fungerar i över 40 europeiska länder borde det gå även här

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Samvetsfrihet har beviljats på arbetsplatser i hela Sverige under cirka 40 års tid och angavs som en förutsättning i abortlagens förarbeten. Att påstå att samvetsfrihet utgör hot mot aborträtten är mot denna bakgrund helt absurt, skriver debattörerna.

DEBATT. I en intervju med Sveriges Radio P4 Blekinge publicerad den 16 juli 2019 uppger Marianne Gertzell, chef vid kvinnokliniken i Karlskrona, att kliniken sedan januari i år kräver att sökande personal anger om de accepterar att medverka vid aborter i sitt anställningskontrakt.

Av inslaget uppges även att personal måste vara positiva till abortverksamheten och att de som inte vill utföra abort har sållats bort i anställningsprocessen.

Skandinaviska människorättsjuristerna ser allvarligt på det anställningskontrakt som landstingets kvinnoklinik uppges använda, då detta med stor sannolikhet bryter mot lag och konventioner om mänskliga rättigheter.

Att som villkor för anställning kräva att en barnmorska, läkare eller undersköterska måste ställa sig positiv till att medverka till att utföra aborter kan vara lagstridigt. Rätten till tankefrihet, åsiktsfrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet är grundläggande mänskliga rättigheter enligt bland annat Europakonventionen, som är svensk lag.

För att göra inskränkningar i dessa rättigheter krävs stöd i lag, att det finns ett legitimt syfte och det ska vara både nödvändigt och proportionerligt i ett demokratiskt samhälle, vilket det inte kan anses vara, allra minst i Sverige. Kravet att utföra aborter för anställning kan framstå som neutralt, men med stor sannolikhet kommer majoriteten av de som utestängs från arbetet ha en religiös övertygelse. Det kan därför varit indirekt diskriminerande att tillämpa en sådan klausul i ett anställningskontrakt.

Det råder en extrem brist på personal inom sjukvården, inte minst på barnmorskor inom förlossningsvården. Att sätta patientsäkerheten åt sidan och sålla bort personal på grund av deras inre samvets- eller religiösa övertygelse i stället för att anställa sådan personal inom förlossningsvården, där de verkligen behövs, är inget legitimt syfte och drabbar förlossningsvården hårt.

Ingen barnmorska arbetar heller med alla barnmorskeuppgifter; att organisera vården så att de med samvetsbetänkligheter i stället stärker upp den största arbetsuppgiften inom yrket är varken svårt eller omöjligt.

Det aktuella villkoret kan inte heller anses som en proportionerlig inskränkning av mänskliga rättigheter. Samvetsfrihet tillämpas i över 40 europeiska länder, inklusive Tyskland, Storbritannien och i grannländerna Norge och Danmark. Om det går att lösa på arbetsplatser i princip samtliga demokratiska stater bland Europarådets medlemsländer, går det även i Sverige.

Samvetsfrihet har dessutom beviljats på arbetsplatser i hela Sverige under cirka 40 års tid och angavs som en förutsättning i abortlagens förarbeten. Att påstå att samvetsfrihet utgör hot mot aborträtten är mot denna bakgrund helt absurt.

Det är allvarligt att kvinnokliniker, och även barnmorskeförbundet och vårdförbundet samt Sveriges Kommuner och Landsting, låter ideologi gå före kvinnors rätt till en säker förlossningsvård. Tillämpningen av villkor om medverkan vid abort kan varken anses nödvändigt eller proportionerligt i ett demokratiskt samhälle.

Kravet är inte bara lagstridigt utan strider även mot världsvida och etablerade internationella etiska koder såsom Internationella barnmorskeförbundets etiska kod och Internationella gynekologförbundets etiska kod, där samvetsfrihet ingår som en rättighet för vårdpersonal.

Man kan också fråga sig om det här är rätt väg att hantera etiska svåra frågor på inom vården, att allt helt enkelt sålla bort oliktänkande?

Ruth Nordström, chefsjurist Skandinaviska människorättsjuristerna
Rebecca Ahlstrand, jurist Skandinaviska människorättsjuristerna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM