ÅSIKT

Tyvärr Svärd, inga sakfel i vår annons

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Författarna: Vi måste kunna prata om Sveriges invandring

Foto: Gunnar Sandelin.

Den 27/12 anklagade Veronica Svärd (Fi) oss för ”falska påståenden” och en ”nationalistisk, fascistisk och rasistisk” utgångspunkt i helsidesannonsen för vår bok ”Invandring och mörkläggning” i DN den 8/12. Inte på någon punkt bevisar hon dock några sakfel i vår annons. Annonsen var inte ett debattinlägg. Däremot behandlar boken reella befolkningsförändringar i Sverige under 2000-talet inklusive den utvandring som Veronica Svärd efterlyser. Hemvändande svenskar är den största invandrargruppen, påstår hon. Men dessa är redan medborgare och förändrar inte demografin. 2012 invandrade 20 000 svenska medborgare, men 25 000 utvandrade. Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak låg i topp 2012 vad gäller nettoinvandring (SCB).

Vad gäller permanenta uppehållstillstånd 2013 är Syrien i en klass för sig, följt av Somalia (Migrationsverket). Vi får hit en svårintegrerbar och ofta långsiktigt bidragsberoende befolkning med många analfabeter. Detta måste få sägas med tanke på Sveriges framtid. Sverige är extremt. Vi har tagit emot flest irakier, somalier och så kallade ensamkommande flyktingbarn i västvärlden. Nu tar vi emot mest syrier, cirka 24 000 sedan inbördeskriget bröt ut. I år har Sverige beviljat femton gånger så många uppehållstillstånd till asylsökande som Finland, tio gånger mer än Danmark, fem gånger mer än Norge.

Bara 51 procent av de utomeuropeiska invandrarna arbetar. 60 procent av dessa har högst förgymnasial utbildning, men enligt Eurostat är bara 2.5 procent av jobben i Sverige tillgängliga för lågkvalificerad arbetskraft. 60 procent av försörjningsstödet (inkl etableringsersättning) går till utrikes födda.  Beräkningen påverkas bara till högst två procent av de som är inrikes födda i de hushåll som Socialstyrelsen redovisar som blandade, vilket Veronica Svärd missat.

Sverige har mellan 1990 och 2006 gått från tre till 156 utanförskapsområden, där mer än hälften av de vuxna saknar arbete. Sedan dess har inga mätningar gjorts av SCB. Svärd jämför med ett ospecificerat antal utanförskapsområden i 1800-talets Sverige.

Är det Fattigsverige vi ska ha som måttstock?

Gunnar Sandelin och Karl-Olov Arnstberg,

författare till ”Invandring och mörkläggning” (Debattförlaget 2013).