ÅSIKT

S för en jobbfientlig politik

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Moderaterna: Vi är redo att möta inbromsningen i ekonomin

I årets budgetproposition presenteras nya siffror över svensk arbetsmarknad. Jämfört med augusti 2006 är 200 000 fler personer sysselsatta i augusti 2011. Fram till 2015 väntas sysselsättningen dessutom öka med ytterligare cirka 175 000 personer. Alliansregeringen har lyckats ta viktiga steg för att minska utanförskapet genom att fler personer har ett jobb idag.

I årets budget presenterar vi även ett arbetsmarknadspaket om drygt 8 miljarder kronor för 2010-2014. I fokus står insatser för jobb, aktivitet, utbildning, praktik och åtgärder som gör anställningar billigare. Flera viktiga satsningar för att varaktigt öka sysselsättningen föreslås, bland annat sänkt restaurang- och cateringmoms för att öka jobbchanserna för främst unga.

Mot detta står Socialdemokraternas förslag med bland annat minskat rut-avdrag, dubbelt så höga arbetsgivaravgifter för ungdomar under 26 år, nej till sänkt restaurang- och cateringmoms och höjda inkomstskatter. Detta skulle allvarligt hota sysselsättningsökningen och riskera att permanenta arbetslösheten på höga nivåer. Det är en ansvarslös och jobbfientlig politik.

Under de senaste åren har alliansens reformer för en förstärkt arbetslinje varit många. Med jobbskatteavdragen har nästan alla heltidsarbetande fått skattesänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent på över 1 500 kronor per månad. Vi har halverat arbetsgivaravgiften för att anställa ungdomar under 26 år samt genomfört regelförenklingar och skattesänkningar för entreprenörer och företag. Vi har fokuserat på att rehabilitera och underlätta för personer som varit sjukskrivna eller förtidspensionerade för att kunna hjälpa dem tillbaka till arbetsmarknaden. Allt detta har Socialdemokraterna kritiserat.

Utanförskapet är dock fortfarande en stor utmaning för Sverige. Vikten av en konsekvent politik för arbete understryks inte minst av den ekonomiska oron i vår omvärld, en oro som också kommer att påverka Sverige och svensk arbetsmarknad. Det handlar bland annat om att öka drivkrafterna till arbete och förbättra mötet mellan arbetssökanden och arbetsgivare.

Att alltför många människor stod utanför arbetsmarknaden var ett samhällsproblem som alliansen uppmärksammade inför valet 2006. Med begreppet utanförskap menade vi både en upplevelse många människor hade och en statistisk verklighet. Det var helt enkelt långt fler personer än den dåvarande regeringen angav som ”öppet arbetslösa” som hade hamnat utanför arbetsmarknaden, saknade egen försörjning eller var tvingade till bidragsförsörjning av olika slag.

I dagens Sverige bär fortfarande alltför många människor på känslan av att inte komma till sin rätt. Stora grupper i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden medför att många personer saknar möjligheter att själva påverka sin livssituation. Dessutom innebär det att stora summor av skattemedel blir upplåsta i bidrags- och försörjningssystem istället för att kunna användas till välfärdsverksamheter som skola, sjukvård och äldreomsorg.

Arbetslinjen är en viktig del i uppgiften att minska utanförskapet. Den vilar på tre ben: det ska vara lönsamt att arbeta, fler ska våga anställa och fler företag ska vilja starta, stanna och växa i Sverige. I sämre tider förstärks också arbetslinjen med en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik kan vi nu också möta inbromsningen på arbetsmarknaden och fortsätta stärka de långsiktiga förutsättningarna för jobb och företagande. Fler i arbete innebär inte bara att fler människor känner sig sedda och behövda, utan även att vi kan trygga välfärden. Så vill vi fortsätta ta ansvar för Sverige.

Anna Kinberg Batra

Tomas Tobé