ÅSIKT

Jo, sjukhusen måste få ha kameraövervakning

Debattören: I dag är butikernas säkerhet viktigare än akutmottagningarnas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
För de som har som idé att utföra och utsätta andra för brott blir landets sjukhus alltså en yta där det är betydligt enklare än i övriga samhället att begå brott, skriver Irene Svenonius (M).

DEBATT De kommande månaderna kommer Region Stockholm, däribland våra akutsjukhus, närakuter och vårdcentraler, att göra ett par hundratal ansökningar hos Datainspektionen om kamerabevakning. Risken för avslag är dock mycket stor.

Flera av våra akutsjukhus har de senaste åren fått avslag efter avslag. Lagstiftningen har varit omodern och exkluderat samhällsviktiga funktioner. Vi ställde därför stort hopp till den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft den första augusti 2018, men tyvärr lämnade den mycket att önska.

Butiker, köpcentrum och medieredaktioner får nu själva avgöra var det behövs kameror. Regeringen har också föreslagit att brottsbekämpande myndigheter själva ska kunna sätta upp kameror utan tillstånd. Regeringen har dock valt att behålla tillståndsplikten för bland sjukvården. Det är mycket anmärkningsvärt.

3 500 av medarbetarna i Region Stockholm anger att de utsatts för hot eller våld på arbetet. Här är vi inte ensamma. Samma problematik finns i Skåne, Västra Götaland – och även i exempelvis Kalmar där sjuksköterskor på akuten tagit initiativ till en egen kurs i självförsvar.

Det är allt ifrån verbala hot, till våld och ibland även gäng som söker sig med de skadade till akuten efter skjutningar eller slagsmål. Senast tidigare i veckan fick flera polisbilar återigen rycka ut till akuten i Solna efter dödsskjutningen i Jakobsberg utanför Stockholm.

När jag nyligen besökte ett av våra sjukhus slogs jag återigen av hur skev lagstiftningen är. I ankomsthallen finns en bankomat och flera butiker som allihop enbart har anmälningsplikt och själva kan avgöra var det behövs kameror, men på ytan utanför som tillhör sjukhuset råder tillståndsplikt hos Datainspektionen och långa ansökningsprocesser med stor risk för avslag. För de som har som idé att utföra och utsätta andra för brott blir landets sjukhus alltså en yta där det är betydligt enklare än i övriga samhället att begå brott.

Forskning visar att trygghetskameror ökar den upplevda tryggheten och minskar brottsligheten. De hjälper också till att klara upp brott. Terrordådet vid Drottninggatan 2017 uppklarades bland annat tack vare tunnelbanans trygghetskameror.

För ett par år sedan var det en skottlossning på ett av våra sjukhus. Bland det första som Polisen frågade när de kom till platsen var om det fanns kameror för bevisföring, men tyvärr kunde vi inte bistå dem givet vår avsaknad på kameror. Tack och lov skadades ingen.

Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) arbetar nära 167 000 medarbetare inom den offentligt drivna sjukvården i Sverige. Hos oss i Region Stockholm arbetar cirka 42 000 av dessa. Vi har ett ansvar att säkerställa deras trygghet, i hela landet, och de miljontals patienter som årligen söker sig till sjukvården.

När otryggheten tar ett steg framåt kan inte säkerheten på våra sjukhus ta ett steg tillbaka. I Region Stockholm använder vi därför alla de verktyg som vi förfogar över och som lagen tillåter, men de åtgärder vi sätter in kan i bästa fall bidra till att bota symptomen som skapas av ett otryggare samhälle.

Vi behöver kunna använda kameror, men det är inte det enda. Det behövs också fler poliser med högre löner, höjda straff för de som ger sig på sjukvårdens medarbetare och en lagändring så att sjukhusen kan använda sig vid larmbågar vid särskilda händelser för att hålla vapen och andra livsfarliga föremål utanför.

Den omvalde justitieministern Morgan Johansson (S) motstånd till kamerabevakning i sjukvården måste upphöra. Ska vi kunna säkerställa trygghet och säkerhet, bistå i att förebygga och klara upp brott, är kameror ett av flera viktiga verktyg.

För tre veckor sedan kom en ny dom från Kammarrätten i Göteborg. Den gav Sahlgrenska Universitetssjukhuset möjlighet att realtidsbevaka en korridor som varit utsatt, men tyvärr inte att lagra information. Domen inger hopp, men visar också lagens otillräcklighet.

Det ska inte behövas avslag eller långa rättsprocesser innan ett sjukhus kan säkerställa medarbetares och patienters trygghet. Jag vill därför att justitieministern så fort som möjligt under den här mandatperioden häver tillståndsplikten även för sjukvården.


Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM