Så minskar vi smittan inom äldreomsorgen

22 forskare och läkare: Här är våra förslag till Folkhälsomyndigheten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Våra förslag är inte speciellt kostsamma och inte heller speciellt tidsödande, men de kan rädda liv. Därför är det vår starka rekommendation att Folkhälsomyndigheten inför dem i äldreomsorgen, skriver 22 forskare och läkare.

Foto: GETTY, TT
DEBATT

DEBATT. Det nya coronaviruset har hittills spridit sig till cirka tre fjärdedelar av Stockholms äldreboenden och det har blivit allt mer uppenbart att samhället inte har lyckats med att skydda de som löper störst risk att förlora sina liv i samband med covid-19 pandemin, våra äldre.

En del av de äldre som infekteras överlever med enbart omvårdnad, medan andra avlider.

Med några begränsade insatser kan dock mycket göras för att överlevnadschansen ska öka bland de äldre. Kanske måste då egna initiativ ersätta policydokument och bristande information.

Ett förslag bygger på att det i dag finns starka belägg för att människor smittar trots att de inte har symtom eller har så milda symtom att dessa inte noteras. Exakt hur stor risken att smitta är när man saknar symtom vet vi inte, men enligt en av studierna kan upp till 44 procent av smittspridningen ske utan tydliga symtom.

Inom äldreomsorgen, och med det menar vi både äldreboenden och hemtjänst, är det med stor sannolikhet en viktig anledning till att våra äldre smittas och avlider av covid-19 sjukdomen.

Personal som inte är medvetna om att de bär på viruset går från klient till klient och riskerar utan egen förskyllan att smitta de äldre. Äldre utan symtom riskerar i sin tur att smitta personal och andra äldre.

Samtidigt finns det en rad studier som talar för att andningsskydd och munskydd (som hanteras rätt och rengörs eller byts regelbundet) skyddar mot smittöverföring.

Därför har allt fler länder rekommenderat bärande av andningsskydd/munskydd för att skydda andra från att smittas (och i många länder är andningsskydd/munskydd obligatoriska vid vissa eller alla publika aktiviteter.

I sin information till personal i hemtjänsten och på äldreboenden skriver Folkhälsomyndigheten: ”Med pågående samhällsspridning av covid-19 betraktas alla personer som uppvisar luftvägssymtom som misstänkta fall”.

Vår uppfattning är att på äldreboenden ska andningsskydd/munskydd vara obligatorisk för samtliga i personalen vid kontakt med samtliga boende, oberoende av symtom. Inom hemtjänsten har smittan spridits till över 40 procent av enheterna i Stockholm. Samma principer för bärande av andningsskydd/munskydd ska följaktligen gälla inom hemtjänsten.

I första hand bör man använda tillpassat andningsskydd som har en väl dokumenterad förmåga att minska spridning av partiklar från och till luftvägarna. I andra hand kan klassiska kirurgiska munskydd som produceras enligt standardiserade principer utnyttjas.

Om det inte går att få tag i sådana på grund av bristande tillgång kan munskydd tillverkas för egen hand.

Inom äldreomsorgen ska andningsskyddet/munskyddet naturligtvis kombineras med basala hygienrutiner samt med annan skyddsutrustning.

Det finns andra områden där omhändertagandet av äldre kan förbättras. Till exempel kan man tillse att personal som sköter smittade inte går in till äldre som är till synes friska, och vice versa.

En strikt uppdelning av arbetsstyrkan kan upplevas som en extra belastning på kort sikt, men i och med att allt färre äldre smittas på äldreboendet leder denna åtgärd såväl till mindre dödlighet som till en förbättrad arbetsmiljö.

Vidare bör man utnyttja möjligheterna till regelbunden testning av äldre och deras personal, nu när tillgängligheten till tester blir allt bättre.

En viktig grupp i detta avseende är de som är nyanlända till äldreboenden eller de som återvänder dit efter vistelse på sjukhus. Om testning inte är möjlig bör de isoleras från kontakt med andra äldre under en period.

En viktig åtgärd är att ge personal en grundläggande utbildning i hur man bör ta hand om de äldre under denna krissituation. Denna bör vara kontinuerlig och också inkludera timanställd personal.

Vi har förståelse för att arbetssituationen är pressad men information är central och ger en tidsbesparing på längre sikt. Samtidigt leder ökad kunskap till mindre etisk stress och en minskad psykologisk belastning hos personalen.

Ytterligare en utsatt grupp är de som omfattas av LSS och deras personal. Här behövs motsvarande beredskap för att förhindra smittspridning.

Dessa förslag är inte speciellt kostsamma och inte heller speciellt tidsödande, men de kan rädda liv, speciellt om de kombineras. Fortfarande bedöms den absoluta majoriteten av de som bor på äldreboenden i vårt land vara fria från coronaviruset.

Det är därför vår starka rekommendation att Folkhälsomyndigheten förordar att våra förslag till åtgärder införlivas i äldreomsorgen.


Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi, Lunds universitet
Marcus Carlsson, docent i matematik, Lunds universitet
Lena Einhorn, med dr i virologi
Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi, Karolinska institutet
Fredrik Elgh, professor i virologi, Umeå universitet
Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning, Karolinska institutet
Åke Gustafsson, Med dr i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala
Claudia Hanson, associate professor, Global public health, Karolinska institutet
Stefan Hanson, infektionsläkare, fil dr i internationell hälsa
Thomas Hedner, professor emeritus i klinisk farmakologi, Sahlgrenska akademin
Teresa Herlestam, med dr, överläkare inom ASIH
Olle Isaksson, professor emeritus i endokrinologi, Sahlgrenska akademin
Anders Jansson, överläkare i klinisk fysiologi, Danderyds sjukhus
Bo Lundbäck, senior professor i lungsjukdomarnas kliniska epidemiologi, Göteborgs universitet
Åke Lundkvist, professor i virologi, Uppsala universitet
Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, Göteborgs universitet
Andreas Nilsson, professor i psykologi, Göteborgs universitet
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet
Thomas Sandström, professor i folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Cecilia Söderberg-Nauclér, läkare, professor i medicinsk mikrobiell patogenens, Karolinska institutet, forskar om virus och vårt immunförsvar
Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi, Karolinska institutet
Anders Wahlin, professor emeritus i hematologi, Umeå universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

LÄS VIDARE

DEBATT Jag anklagar er för att tysta coronadebatten

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Coronautbrottet

Coronaviruset

Hemtjänst

Lena Einhorn

Karolinska institutet

Munskydd

Lunds universitet