Jag vill inte ingå i era 87 procent
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Debattören: Nu måste vi prata fördelning – annars blir SD ännu större
Att Sverigedemokraterna skulle få 12,9 procent av rösterna i söndagens val var egentligen väntat. Ändå blev det en chock för många av oss när siffran stod där i giftgult mot vitt. Det var tyvärr historien som landade när Sverigedemokraterna, ett parti med rötterna i öppen fasciströrelse, stod som Sveriges tredje största parti.
Nu talas det om mittenregering och Ansvar och Stabilitet. Jag tror att det är Dödens väg. Alliansens aggressiva politik har kantrat men ersätts inte av förändring utan någon sorts krigsregering över blockgränserna. Resultatet kan bara bli att Sverigedemokraterna får ännu fler röster i nästa val.
Tretton procent av befolkningen är knappast övertygade socialkonservativa som brinner för rasism. Många av Sverigedemokraternas väljare är marginaliserade människor. Det är den sjukpensionerade grannen i förorten, eller den arbetslöse unge mannen i bruksorten.
Det vore självklart en felbild att hävda att alla Sverigedemokraternas väljare är marginaliserade. En del är verkligen missnöjda socialkonservativa som kommer ur Moderaternas ordinarie väljarkår.
Men de marginaliserade är en viktig grupp för Sverigedemokraterna, en grupp de använt skickligt för att kunna växa politiskt. Och just mittenpolitiken som är så viktig för parlamentariker i allmänhet, innebär en garanti för fortsatt marginalisering och otrygghet för stora grupper av människor. Därför är det inte svårt att förutspå att en mittenregering blir en kungsväg för SD i nästa val.
Därmed vill jag vända mig till dig agitator, som nu säger att ”jag tillhör de 87 procenten Rätta och Goda människor, för att jag inte varit med och röstat för rasism”:
Du har hittat på ett Vi åt mig ihop med människor som sett till att andra utförsäkras till absolut fattigdom. Du har hittat på ett Vi åt mig ihop med människor som driver förorternas folk till bostadslöshet. Du har hittat på ett Vi åt mig ihop med människor som inte bryr sig om att människor behöver sjukvård eller infrastruktur utanför tullarna till Stockholm. Du har hittat på ett Vi åt mig ihop med människor som berikar sig på det allmänna genom privat vinst. Du har hittat på ett Vi åt mig ihop med människor som tycker att det bra med invandring för vem skulle annars städa åt oss? Du har hittat på ett Vi åt mig ihop med människor som vill ha tidig utslagning och ordningsbetyg i skolan.
Ja. Rasismen är en avgrund för medmänsklighet och anständighet i samhället. Men det var inte där fallet började.
Att urgröpa den lilla allmänna trygghet som fanns, att utförsäkra de fattiga, göra de fattiga till varor i geschäftet Fas 3, att låta skolor för väl bemedlade barn tävla till sig de sista slantarna från fattigare områdens skolor, att skapa en sektor där de som inte har ska sköta marktjänsten i hemmen hos de som redan har. Att systematiskt lägga skulden på offren för en osolidarisk politik.
Det är en avgrund för medmänsklighet och anständighet i samhället. När du applåderade denna samhällsutveckling, och inte bara det, när du benämnde den som den enda Rätta, Möjliga och Ansvarstagande vägen för samhället. Då matade DU rasismens monster.
Sverigedemokraternas valframgångar är bara ett förstärkt uttryck för den redan inslagna kursen. Brist på trygghet och solidaritet leder lätt till att marginaliserade människor och utsatta grupper börjar ge sig på varandra.
Vägen ut stavas inte förljugen gemenskap kring mittenpolitik, utan att våga prata klass och fördelning, och ta tag i konkreta frågor som gör materiell skillnad i människors liv.
Salka Sandén