ÅSIKT

”Barnen får inte krama sina pappor”

DEBATT

Advokaterna: Anhöriga ”straffas” med Kumlas hårdare besöksregler

Intagna på Kumlas säkerhetsavdelning började en hunger- och vätskestrejk i förrgår. De protesterar mot att de inte får ta emot besök utan övervakning och att de inte förbereds för utslussning till vanliga avdelningar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Som de intagnas advokater har vi följt hur de blir behandlade inom ramen för kriminalvårdens regelverk. Hårdare regler har gällt sedan 2004. Det handlar om extraordinära insatser för att, som det heter, höja säkerheten på säkerhetsavdelningarna.

Åtgärderna innebär bland annat att de intagnas anhöriga – också deras små barn – inte får träffa dem mer än en timme en gång i veckan under strikt övervakade former, bland annat är beröring mellan anhörig och intagen förbjuden. På grund av att det bara finns ett rum för övervakade besök på hela anstalten, kan dock besök i praktiken aldrig genomföras ens så ofta. Det finns inte heller någon verksamhet för rehabilitering, varken för att de ska kunna återgå till normala avdelningar, eller för ett framtida liv i frihet.

I Kriminalvårdens forskningskommittés rapport nr 3 (2000), ”Fångarnas föräldraskap”, redovisas bl a forskning som visar att barns separation från en förälder kan skada barnets utveckling. Amerikanska forskare har också studerat barn till fängslade föräldrar och funnit att de i högre grad än andra barn riskerar att uppleva ångest, depression, aggressioner och koncentrationssvårigheter. Barnen kan uppleva stor sorg och förlust. De riskerar att få fysiska, sociala och emotionella problem. Risken för egen brottslighet senare i livet är stor.

Vi som har följt våra klienter och deras familjerelationer under många år anser att det är utomordentligt viktigt att barnen får möjlighet till fortsatt kontakt med den fängslade föräldern. De som sitter i den så kallade bunkern sitter där på obestämd tid. Föräldrar i fängelse måste också få stöd i föräldrarollen och kunna behålla en tät kontakt med sina barn. En timme – övervakad – i veckan är inte tillräckligt. Övervakning och beröringsförbud mellan föräldrar försvårar dessutom en naturlig kontakt.

Säkerheten på säkerhetsavdelningarna har förstärkts kraftigt på senare år. Skalskyddet, bland annat elstängsel och motorfordonshinder, har byggts ut runt fängelserna. Fler övervakningskameror och effektivare larm har installerats. Möjligheterna att rymma – eller att utifrån skapa möjlighet till rymningsförsök – har kraftigt minskat. Det föreligger inte längre samma möjligheter att varken inifrån eller utifrån genomföra en rymning från dessa avdelningar. Mot den bakgrunden bör rutinerna för att ta emot besök och träffa sina barn nu kunna ändras.

Det är de intagna – våra klienter – som är dömda för allvarlig brottslighet. Deras barn är inte dömda men straffas ändå genom att kontakten med pappan riskerar att trasas sönder. Samma sak gäller för andra anhöriga som inte får träffa den intagne under mänskliga former. Barnen har rätt till kontakt med sina pappor. Att förvägra – eller försvåra sådan kontakt – är inhumant.

Kriminalvården anger att dess ”uppgift är att arbeta för att klienterna [läs fångarna] ska vara bättre rustade för att klara ett liv utan brott och missbruk efter tiden i kriminalvården.” Det är en bra målsättning. Nu vill vi se att den också kan förverkligas och att inhumana regler som hindrar naturlig kontakt med anhöriga och barn förändras. Närfamiljen utgör för det mesta det viktigaste nätverket för att förhindra fortsatt brottslighet. Utan sådana relationer blir det betydligt svårare att bryta med kriminalitet och anpassa sig till ett annat liv i frihet. Sveriges fängelser måste sträva ?mot

Sveriges fängelser måste sträva mot att förändra, inte bara att förvara

Dagens debattörer

Jens Lapidus

jur kand

Björn Hurtig

advokat

Nils Uggla

advokat

Bo Thorén

advokat

Tomas Rothpfeffer

advokat

Anders Ericson

advokat