ÅSIKT

”Fokus på våra konsumtionsvanor behövs i debatten om Östersjön”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Frågan om vad vi äter blir allt viktigare att prioritera. Att bland annat äta gris är ett inte helt miljövänligt kostval
DEBATT

Miljön i Östersjön har debatterats i sommar och särskilt då den del av skadan som jordbruket ställer till med. Menhär måste även våra konsumtionsvanor och vår livsstil ställas i fokus. Annars gör vi miljön och klimatet en björntjänst.

Utsläppen från länderna runt Östersjön är mycket oroande. Jordbruket är en av orsakerna. Den väg som jordbruket i Sverige går, är att genom bättre kunskaper och användning av bättre teknik minska utsläppen per kilo producerad produkt. Arbetet genomförs genom en kombination av regler baserade på gemensam EU-lagstiftning och offentliga insatser för att öka kunskaperna om miljövänliga metoder.

Men miljöarbetet har i alltför hög grad dominerats av insatser mot utbudssidan, bland annat jordbruket. Däremot är uppmärksamheten liten på efterfrågesidan, alltså konsumenterna.

Olämpligt utformade regleringar, som skatter, utsläppsrätter m m, mot svensk jordbruk för att förbättra miljön i Östersjön, kan medföra att utsläppen bara flyttas till ett annat land.

Oavsett om vi resonerar om levande hav eller att stabilisera klimatet, har vi gränsöverskridande och i många fall globala problem.

I Sverige har skördarna per hektar varit nästan oförändrade de senaste åren. Samtidigt har köttkonsumtionen ökat. Produktionen (och givetvis då också konsumtionen) av till exempel griskött eller kyckling är arealkrävande eftersom det går åt foder från en betydligt större areal än om man istället äter till exempel mera bröd. Även om inga tillförlitliga beräkningar har gjorts av nettoeffekten av konsumtionsförändringarna, är det mycket som tyder på att vi i Sverige ägnar oss åt att exportera miljöproblem. Eller att vi i varje fall försämrar ”handelsbalansen”. Med att exportera miljöproblem menar jag att genom import förorsaka en miljöbelastning i andra länder som vi inte debiteras!

Det alltför ensidiga produktionsperspektiv som finns i debatten måste därför kompletteras med konsumtionsperspektivet.

När nu klimatfrågan seglar upp och kräver åtgärder blir det helt nödvändigt att prioritera frågan om vad vi äter. Klimatmärkning av varor och tjänster är ett viktigt redskap. Vi medborgare har ett ansvar för de verkningar som våra konsumtionsvanor och vår livsstil ger!